Rejäl förflyttning framåt för skolresultaten i Burlöv

Burlövs skolor visar en fortsatt stark förbättring i resultaten. Andelen elever som blir behöriga till gymnasiet har ökat markant och ligger nu högre än rikssnittet, samtidigt som utvecklingen är stabil och går framåt även i de yngre årskurserna.

Under åren 2018-2023 var gymnasiebehörigheten 75–79 % i Burlövs skolor. De senaste två åren har den ökat till cirka 84 %. Det innebär att kommunens elever är ett par procentenheter bättre än rikssnittet.

– Det mest glädjande är att vi har lyckats få en så hög gymnasiebehörighet igen. Det är en sak att göra det ett år men att göra det två år på raken och dessutom se positiva trender framåt – då har vi underlag för att kunna säga att vi har gjort en rejäl förflyttning, säger grundskolechef Peter Nyberg.

Kvalitetssäkrade betyg

För att försäkra sig om att betygen är väl grundade och inga glädjebetyg jämför man niornas resultat i de nationella proven med resultaten för riket. Analysen visar då att Burlövselevernas kunskaper står sig mycket väl i förhållande till hur det är i övriga riket.

– Eleverna har själva förtjänat sina betyg utifrån de kriterierna som finns. Det är en viktig kvalitetssäkring för oss, säger Peter.

Satsningar på lovskola ger resultat

I Burlövs skolor mäter man alltid resultaten efter lovskola eftersom det har gjorts och görs stora satsningar där. Under sommarlovet är det två veckors studier för de som saknar gymnasiebehörighet. I år var det framförallt en satsning på matematik, eftersom där var ett antal elever som låg ganska nära men inte hade nått sin behörighet. Men det har också gjorts insatser under sport-, påsk- och höstloven och de har varit välbesökta. Både av elever från Dalslundskolan i Åkarp och Vårboskolan i Arlöv.

Meritvärdena i andra årskurser

Resultaten är successivt förbättrade de senaste fem åren även när det gäller årskurs (åk) 6. De senaste två årens meritvärde i åk 6 är de bästa sedan mätningarna började.

I årskurs 3 närmar sig resultaten rikssnittet på de nationella proven i svenska, medan för matematik ligger man precis på snittet efter att tidigare ha legat under. Nu jobbar skolledning och lärare hårt med att försöka stärka kunskaperna i svenska, läsning och matematik i de yngre åren. Ett arbete som börjar redan i förskolan.

– Vi tror att vi kommer se en förflyttning av resultaten även där. Ännu mer än vad vi har gjort hittills, avslutar Peter.

Några framgångsfaktorer

• Lärare och rektorer är mycket engagerade i arbetet med att utveckla undervisningen. De använder bland annat kunskap från forskningsprogrammet IFOUS för att skapa bättre lärande i skolan.
  
• Ökat fokus på resultat genom regelbundna uppföljningar med rektorer och politiker.
  
• Satsningar på simundervisning gör att fler får med sig betyget upp till årskurs 9.
  
• Politiska prioriteringar på skolan har gjort det möjligt att tillsätta extralärare och förstärkningar på lovskolan.