Region Stockholms svar till Trafikverket: ”Investeringarna måste matcha Stockholmsregionens snabba tillväxt”.

Region Stockholm har svarat på Trafikverkets förslag till inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022-2033 och 2022-2037. Svaret är en samlad bild av Stockholmsregionens transportbehov som innefattar att klimatmålen måste nås, en tydlig transparens av fördelningen av medel, nya investeringar, kapacitetsförstärkningar, och ett behov av att inriktningen går mot ett transporteffektivt samhälle.

- Stockholmsregionen har länge varit en växande region med en ökande befolkning. Med det ställs det också krav på vår infrastruktur. Vi ser att både trängseln och transportbehovet ökar, samtidigt som vi får en mindre och mindre andel länsplanemedel. Det tycker inte vi är rätt, säger Gustav Hemming ( C ) Tillväxt- och samhällsplaneringsregionråd.

Regionen har i den regionala utvecklingsstrategin för Stockholmsregionen år 2030 som mål att kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka med 5 procentenheter i jämförelse med 2015, och minst 70 procent av alla resor inom länet ska ske med kollektivtrafik, cykel och gång, och cykelandelen ska vara 20 procent i enlighet med den regionala cykelplanen.

- Transportsektorns utsläpp måste minskas. Klimatet är en av vår tids ödesfrågor och vi måste ta till alla medel för att minska klimatutsläppen och styra mot ett hållbart och transporteffektivt samhälle. Men för det behöver staten också göra sin del. Det behövs nya investeringar och regelförenklingar för cykeln som eget transportslag till exempel, och vi behöver komma igång med att elektrifiera våra vägar och bilar, säger Gustav Hemming ( C ) Tillväxt- och samhällsplaneringsregionråd.

Region Stockholm lyfter också i sitt svar att länet har Sveriges tredje största landsbygd med 160 000 invånare utanför tätorterna. Stockholmsregionen tar ett större ansvar för vägnätet i länet jämfört med andra län, samtidigt som detta inte speglas i resurstilldelningen, och bara på regionens eget spårnät utförs fler resor per dag än vad som genomförs på Trafikverkets hela järnvägsnät.

- Stockholmsregionen har unika förutsättningar till att styra över mobilitet till mer hållbara färdmedel som kollektivtrafik och cykel, men vi är fortfarande en stor landsbygd med behov att knyta ihop stad och land. Det är viktigt att påpeka att det kan uppstå en regional orättvisa för kommuner som ligger i länets ytterkant om inte mer medel tillförs Stockholmsregionen, säger Gustav Hemming ( C ) Tillväxt- och samhällsplaneringsregionråd.

FAKTA

Länsplanen är en del av infrastrukturplaneringen i länet och handlar om investeringar i det regionala transportsystemet. Varje län i Sverige tar fram en länsplan. I Stockholms län ansvarade länsstyrelsen tidigare för arbetet med länsplanen, men sedan 1 januari 2019 ligger det ansvaret på Region Stockholm.

Länsplanerna omfattar investeringar i länets vägar, medfinansiering av kollektivtrafikinvesteringar samt medfinansiering av kommunala åtgärder som rör miljö, trafiksäkerhet, cykeltrafik och gångtrafik. En länsplan gäller i tolv år, men revideras vanligtvis vart fjärde år efter direktiv från regeringen.

Länsplanerna kompletteras av en nationell plan för infrastruktur som tas fram av Trafikverket. Den nationella planen innehåller investeringar i europavägnätet samt nationella spår. Den innehåller även medfinansiering till regional spårburen kollektivtrafik, drift- och underhåll, miljöåtgärder, reinvesteringar med mera. För länsplanerna finns det möjlighet att finansiera åtgärder som normalt tillhör den nationella planen, men i regel inte tvärtom.

Planeringsramen för länsplanen i Stockholms län är 8 490 mkr

Källa: Sll.se