Gå direkt till innehåll
Bild: Unsplash/Lukasz Szmigiel
Bild: Unsplash/Lukasz Szmigiel

Pressmeddelande -

Mer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter med multifunktionellt jordbruk

Ökad efterfrågan på biomassa riskerar att intensifiera jordbruket och bidra till dess negativa miljöeffekter. Med ett nytt sätt att modellera markanvändning visar forskning hur jordbruket kan leverera mer biomassa samtidigt som miljöproblematiken minskas.

Klimatförändringar, befolkningstillväxt och ökad efterfrågan på mat, trä och biobaserade produkter ökar trycket på ekosystemen. Samtidigt är minskade klimatförändringar beroende av användning av biodrivmedel och andra biobaserade alternativ. Därmed står det globala samhället inför en dubbel utmaning i att öka produktionen av biomassa samtidigt som negativa miljöeffekter från markanvändningen behöver minskas.

Nu har forskare från Chalmers, Lunds universitet och Mittuniversitetet utvecklat ett nytt sätt att modellera markanvändningssystem. De har delat in EU och Storbritannien i 81 000 delområden och sedan identifierat områden med potential för både ökad biomassaproduktion och minskad miljöproblematik.

Rätt förändring på rätt plats

Multifunktionella produktionssystem innebär att man odlar fleråriga grödor på ett sätt och en plats som gör att de negativa miljöeffekterna från intensivt jordbruk i landskapet motverkas. Det ger samhället dubbla nyttor; biomassa och miljönytta.

Forskarna har studerat tre sådana multifunktionella system: energiskog och -gräs som buffertzoner längs vattendrag, energiskog som lähägn, samt plantering av perenna grödor i ensidiga växtföljder.

– Våra modeller visar att man får bukt med problematiken kring läckage av kväve till ytvatten och miljöproblem relaterat till vinderosion genom att ändra markanvändning på 1 procent av den areal vi idag använder i Europa för att producera ettåriga grödor. Med rätt förändring på rätt plats nås stora positiva effekter av relativt små markförändringar, säger Oskar Englund, docent vid Mittuniversitetet, som deltagit i studien.

Perenna grödor kan reducera problem

Intensiv odling av ettåriga grödor förekommer i hela Europa och är ett miljöproblem i sig eftersom det påverkar markens förmåga att binda kol, vilket också kan minska bördigheten. Genom att strategiskt introducera perenna, fleråriga, grödor i intensivt brukade jordbrukslandskap kan problemen reduceras.

En storskalig inblandning av gräs i växtföljden skulle kunna binda in kol i marken som motsvarar tio procent av alla europeiska växthusgasutsläpp inom jordbrukssektorn. Dessutom kan man uppnå minskad erosion, minskat kväveläckage och minskad översvämningsproblematik.

Ersättning för levererad miljönytta

Inom EU ger den nyligen reviderade jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy, CAP) nya möjligheter att stödja så kallade ekologiska fokusarealer. Det innebär att man premierar specifika ekologiska effekter i dedikerade odlingar, samtidigt som biomassan får skördas för energiändamål.

Om systemen ska implementeras i stor skala krävs marknader för biomassan och möjlighet att få ersättning för den miljönytta som levereras.

– Om en lantbrukare gör något så att det blir mindre övergödning, uppstår en samhällsnytta som samhället kan betala för. Det kan även ske via certifieringssystem där konsumenten betalar mer för att produkten är hållbar, säger Oskar Englund.

Lokalt exempel i Skåne

Forskarna har genomfört en fallstudie kring ett befintligt kraftvärmeverk i Örtofta utanför Lund, där lignocellulosa från energigrödor används som bioråvara. Den visar att biomassa från strategisk etablering av salixodlingar i form av buffertremsor och filterzoner, samt poppelodling på övergiven åkermark i Skåne, har potential att möta kraftvärmeverkets efterfrågan på biomassaråvara för integrerad biooljeproduktion.

– De skulle täcka sitt råvarubehov med lokalproducerad multifunktionell biomassa. Ett bra exempel på hur marknader kan skapas lokalt, säger Oskar Englund.

-----------------

Projektet Minskade negativa miljöeffekter av biomassaproduktion genom produktion av mer biomassa

Forskningsresultaten har tidigare presenterats tidigare i ett webbinarium.

Rapporter och länkat material.

Projektgrupp: Göran Berndes (projektledare) och Christel Cederberg, Chalmers; Oskar Englund, Mittuniversitetet och Englund GeoLab AB; Pål Börjesson, Lunds universitet.

Delar av projektet har kopplats till arbete inom IEA Bioenergy Task 45 - Climate and sustainability effects of bioenergy within the broader bioeconomy.

Ämnen


De här resultaten har tagits fram i ett projekt med finansiering av Energimyndigheten och f3 Centre inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Chalmers Industriteknik är värd för f3 Centre och kansliet för samverkansprogrammet.

www.f3centre.se/samverkansprogram

Presskontakt

Ingrid Nohlgren

Ingrid Nohlgren

Föreståndare f3 Centre samt Kansliet för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system +46 031 772 63 52

Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Vi stärker svensk innovationsförmåga och nyttiggör forskning. Varje dag.

Koncernen Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Koncernen består av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och två dotterbolag: CIT Energy Management och CIT Industriell Energi.

Stiftelsen Chalmers Industriteknik grundades 1984 av Chalmers tekniska högskola med syfte att stärka svensk innovationsförmåga och nyttiggöra forskning. Som stiftelse saknar vi formell ägare och verksamheten grundas på stiftelsestadgarna. Stiftelsens uppdrag går ut på att, i samverkan med andra aktörer och med utgångspunkt i samhällsutmaningar och pågående forskning, identifiera, initiera och driva innovationsprojekt med stor potential att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Koncernen Chalmers Industriteknik har drygt 100 medarbetare, hälften med doktorsexamen, och omsätter årligen omkring 130 MSEK. VD är sedan 2016 Golaleh Ebrahimpur. Vi jobbar brett med innovationsledning och besitter djup teknisk kompetens inom organisationen samt i vårt gedigna nätverk av samarbetspartners.

I styrelsen finns representanter från såväl näringsliv som universitet. Koncernen har ledningssystem som är certifierade enligt kvalitet och miljö (ISO 9001 och ISO 14001). Tillsammans gör vi morgondagen redo för framtiden.

Chalmers Industriteknik
Sven Hultins plats 1
412 58 Göteborg
Sverige