Gå direkt till innehåll
Bild: Matthias Heyde, Unsplash.
Bild: Matthias Heyde, Unsplash.

Pressmeddelande -

Negativa utsläpp nollar flygets klimatpåverkan

Redan idag skulle vi kunna flyga med biobaserade flygbränslen som helt eliminerar flygets klimatpåverkan. Nyckeln är att fånga och lagra kol när bränslet produceras.

Utsläppen från flyget påverkar klimatet på flera sätt. Därför räcker det inte att byta ut fossilt bränsle mot biodrivmedel. Man måste även kompensera för höghöjdseffekten, som innebär att flygbränsle som förbränns på hög höjd bidrar till molnbildning, vilket har en negativ påverkan på värmebalansen i atmosfären.

Nya forskningsresultat visar att det helt går att eliminera klimatpåverkan från flyget om produktionen av bioflygbränsle kombineras med infångning och lagring av koldioxid.

Nettokylande effekt kompenserar

I produktionsprocesser för bioflygbränslen är kolutbytet ofta lågt och mycket av råvarans kol släpps ut som koldioxid. Framöver behöver klimatnyttan per avverkat träd bli betydligt större för att räcka till fler behov.

Produktion av biodrivmedel bör därför kombineras med CCU, infångning och nyttiggörande av koldioxid, som kan ge mångdubbel mängd biodrivmedel av samma råvara, eller med CCS, infångning och lagring av koldioxid, som ger en nettokylande effekt.

Forskargruppen har utvärderat sju olika produktionsalternativ för bioflygbränslen baserade på restströmmar från skogen, kombinerade med CCS respektive CCU.

Resultatet visar att kombinationen med CCS är en intressant metod för produktion av biodrivmedel för flyget. Genom att kolet fångas in och lagras ger metoden en nettokylande effekt som kompenserar flygets höghöjdseffekt.

Nödvändiga flygresor blir gröna

- Vi har för första gången kunnat visa att bioflygbränslen helt kan eliminera klimatpåverkan från flyget, säger Erik Furusjö, projektledare och forskare vid RISE.

- Men det betyder inte att vi kan fortsätta flyga som vi gör, eftersom efterfrågan på flygbränsle är för hög för att kunna mötas med hållbara alternativ. Vi måste flyga när vi verkligen behöver, och vid nödvändiga långväga resor kan vi använda den här typen av klimatpositiva biodrivmedel. För kortare flygresor kan det finnas andra hållbara alternativ på sikt, såsom elflyg.

Två teknikalternativ är särskilt intressanta när den totala kostnaden för växthusgasreduktionen vägs in. Dessa är förgasning respektive vätebehandling av restprodukter från skogsindustrin, i kombination med CCS. Båda processerna har relativt låga produktionskostnader och en positiv klimatpåverkan.

Forskningsresultaten visar också att kombinationen med CCU, att fånga in och använda kolet, inte kan eliminera flygets negativa klimatpåverkan, även om en stor klimatnytta fortfarande uppstår jämfört med fossila bränslen. Metoden ger även mångdubbelt mer biodrivmedel av samma mängd råvara och skapar därför stor klimatnytta.

Minska slöseriet med biogent kol

Kombinationen av tekniker ger flera positiva effekter. Slöseriet med biogent kol minskar, den begränsade biomassaresursen räcker till fler behov och mer fossilt drivmedel kan därmed trängas bort från marknaden.

- Det är vetenskapligt vettigt att göra som vi föreslår, nu gäller det att hitta ett sätt som också kan göra det ekonomiskt gångbart. Med en kompensation för negativa utsläpp i storleksordningen 100 EUR per ton koldioxid skulle de bästa biodrivmedelsspåren kunna bli kostnadsmässigt konkurrenskraftiga, konstaterar Erik Furusjö.

-----------------

Klimatpositiva och koleffektiva bioflygbränslen, går det? – en systematisk utvärdering av potential och kostnader

Forskningsresultaten presenterades i ett webbinarium den 24 mars.

Rapporter och länkat material.

Projektgrupp: Erik Furusjö (projektledare) och Johan M. Ahlström, RISE Research Institutes of Sweden; Yawer Jafri Bio4Energy/Luleå tekniska universitet/RISE; Elisabeth Wetterlund, Bio4Energy/Luleå tekniska universitet.

Industripartner: Neste.

Ämnen

Kategorier


De här resultaten har tagits fram i ett projekt med finansiering av Energimyndigheten och f3 Centre inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Chalmers Industriteknik är värd för f3 Centre och kansliet för samverkansprogrammet.

www.f3centre.se/samverkansprogram

Kontakter

Ingrid Nohlgren

Ingrid Nohlgren

Föreståndare f3 Innovationskluster för hållbara biodrivmedel 031-772 63 52

Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Vi stärker svensk innovationsförmåga och nyttiggör forskning. Varje dag.

Koncernen Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Koncernen består av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och dotterbolaget CIT Renergy.

Stiftelsen Chalmers Industriteknik grundades 1984 av Chalmers tekniska högskola med syfte att stärka svensk innovationsförmåga och nyttiggöra forskning. Som stiftelse saknar vi formell ägare och verksamheten grundas på stiftelsestadgarna. Stiftelsens uppdrag går ut på att, i samverkan med andra aktörer och med utgångspunkt i samhällsutmaningar och pågående forskning, identifiera, initiera och driva innovationsprojekt med stor potential att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Koncernen Chalmers Industriteknik har drygt 100 medarbetare, hälften med doktorsexamen, och omsätter årligen omkring 130 MSEK. VD är sedan 2016 Golaleh Ebrahimpur. Vi jobbar brett med innovationsledning och besitter djup teknisk kompetens inom organisationen samt i vårt gedigna nätverk av samarbetspartners.

I styrelsen finns representanter från såväl näringsliv som universitet. Koncernen har ledningssystem som är certifierade enligt kvalitet och miljö (ISO 9001 och ISO 14001). Tillsammans gör vi morgondagen redo för framtiden.

Chalmers Industriteknik
Sven Hultins plats 1
412 58 Göteborg
Sverige