Energimyndigheten delfinansierar fortsättningen av f3 som innovationskluster fram till 2027. Det kombineras med finansiering från klustermedlemmarna. Chalmers Industriteknik fortsätter att leda och koordinera klustrets verksamhet.
Det finns många positiva effekter av att Sverige producerar mer av sina biodrivmedel inom landets gränser: tillväxt, gröna jobb, stärkt konkurrenskraft och ökad energisäkerhet. Dessa mervärden med biodrivmedel bör lyftas fram lika mycket som klimatvinster och eftersträvade miljömål.
Ett genombrott har skett för användningen av grafit som annars kasseras. Svensk forskning visar nu att man kan ta fram materialet grafen ur grafit från använda elbilsbatterier.
SIO Grafen, med Chalmers Industriteknik som värdorganisation, har utvärderats med höga betyg efter nio års arbete med att bygga svensk grafenbransch från scratch. "Vi gläder oss åt att utvärderarna pekar på 2D-material som ett potentiellt svenskt profilområde", säger programchef Elisabeth Sagström-Bäck.
Nyttjandegraden för privatägda bilar är idag mycket låg och de står parkerade ungefär 96 procent av tiden. Utöver detta är bilägares efterfrågan rörande parkeringsplatser i befintliga och framtida bostadsbestånd en betydande utmaning för både bostadsbolag och kommuner. Med effektiva och väl utformade bildelningstjänster skulle vi kunna ersätta ett stort antal privatägda fordon samt minska behovet
”Låna och lämna tillbaka” är ledordorden när RETAKE testar sitt nyutvecklade rotationssystem med individuellt märkta, återanvändbara tallrikar, skålar och muggar under Almedalsveckan. Genom forskningsprojektets fullskaliga test blir mattorget på Almedalsområdet 2023 engångsfritt. RETAKE testar systemet på 3 event under 2023: Göteborg Horse Show, Almedalsveckan samt Göteborgs Kulturkalas.
Att återvinna grafit ur uttjänta elfordons batterier kan vara framtidens väg för att bevara naturlig grafit och samtidigt skapa supermaterialet grafen. Chalmers, Grafren och Chalmers Industriteknik undersöker just nu möjligheterna.
IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers Industriteknik har i ett forskningsprojekt studerat fördelar och nackdelar med en snabbare utskrotning av personbilar i Sverige. Enligt studien är det inte motiverat att subventionera förtida utskrotning av miljö- och trafiksäkerhetsskäl.
– Enligt våra beräkningar är det inte lämpligt att införa en skrotningspremie i Sverige. Vi har räknat på olika scen
Vid årsskiftet fusionerades Chalmers Industritekniks båda dotterbolag CIT Energy Management och CIT Industriell Energi under det nya namnet CIT Renergy. Verksamheten är fortsatt inriktad på en mer hållbar och effektiv energi- och resursanvändning inom industri, bebyggelse och samhälle.
Det nya bolaget med 35 medarbetare besitter en unik energikompetens som under 30 år har byggts upp inom båda s
Vid årsskiftet fusionerades Chalmers Industritekniks båda dotterbolag CIT Energy Management och CIT Industriell Energi under det nya namnet CIT Renergy. Verksamheten är fortsatt inriktad på en mer hållbar och effektiv energi- och resursanvändning inom industri, bebyggelse och samhälle.
─ Tillsammans blir vi ett ännu starkare stöd i energiomställningen för företag, myndigheter och branschorganis
CIRCUBLADE-projektet syftar till att utveckla en cirkulär lösning genom återanvändning av uttjänta vindturbinblad i nya produkter med fokus på effektiv logistik, design och tillverkning samt utveckling av ett digitalt verktyg som hjälper till att uppnå en cirkulär lösning och resurseffektivitet.
Efterfrågan på biomassa kommer att växa framöver. Men var används den för att åstadkomma den största minskningen av koldioxidutsläpp? I ett nyligen avslutat projekt analyseras frågan kring transportbränslen och biomassaanvändning för att nå utsläppsmålen i det europeiska energisystemet.
Vi på Chalmers Industriteknik har vunnit flera uppdrag inom det strategiska innovationsprogrammet Re:Source som syftar till att snabbare ställa om till en cirkulär ekonomi. Komplexa utmaningar kräver en stor variation av lösningar! Syftet med Re:Source är att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar, men även att öka Sveriges konkurrenskraft internationellt.
Ett nyutvecklat marint biodrivmedel, tillverkat av restprodukter från skogen, skulle kunna minimera sjöfartens utsläpp av både svavel och koldioxid. Tester i labbskala visar att biodrivmedlet kan bli ett intressant alternativ till tung brännolja, men fortsatt utvecklingsarbete krävs.
Forskare har jämfört fyra processer som avlägsnar syre från bioolja med hjälp av vätgas så att biooljan enklare kan användas som råvara för fossilfria drop in-bränslen. En av processerna utklassar de övriga och kan bli viktig i jakten för att nå transportsektorns klimatmål.
Det förnybara kolet i biomassa kan nyttjas mycket mer effektivt om el integreras i produktionsprocesserna för biodrivmedel. Metoden har potential att göra Sverige självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn.
Sverige är överlägset bäst av alla EU-länder på att minska de klimatskadliga utsläppen från transportsektorn. Nyckeln är den svenska reduktionsplikten, som driver en hög användning av biodrivmedel, premierar utsläppsminskning och skapar tydliga spelregler på marknaden.
Många aktörer i transportsektorn använder livscykelanalys (LCA) som verktyg i beslutsprocesser grundade på biodrivmedels miljöpåverkan. Tre ramverk med livscykelperspektiv har nu jämförts i en omfattande studie som visar på stora skillnader i metodik och belyser behovet av produktspecifika regler för biodrivmedel.
Framtidens multitankstation kan komma att producera fossilfri vätgas på plats för sina kunder. Det visar en ny utvärdering av hur vätgasen bäst kan introduceras på marknaden. Det prismässigt bästa alternativet är att producera vätgas med elektrolys på plats på en lite större tankstation med kapacitet att tillhandahålla 10 GWh vätgas om året vilket är lika med ca 800 kg vätgas/dag.
Redan idag skulle vi kunna flyga klimatneutralt på biobaserade flygbränslen. Nyckeln är att fånga och lagra överblivet kol när biobränslet produceras, vilket får en klimatkylande effekt. Forskning visar nu för första gången att vi kan genomföra nödvändiga längre flygresor utan att påverka klimatet.