Gå direkt till innehåll
Första heltäckande jämförelsen av biodrivmedel

Pressmeddelande -

Första heltäckande jämförelsen av biodrivmedel

För första gången finns nu en heltäckande jämförelse av klimatnytta, kostnader och resurseffektivitet för biodrivmedel från skogsrester. Analysen är framtagen för beslutsfattare inom industri och politik.

En forskargrupp med stor kompetensbredd har jämfört tolv olika biodrivmedel producerade av restprodukter från skogen. Frågan som de vill besvara är: Finns det ett optimalt val?

Forskarna har analyserat hela kedjan från råmaterial till användning i både bilar och lastbilar, och jämfört drivmedlens klimatnytta, totalkostnader och resurseffektivitet.

Kostnaderna inkluderar råvaror, produktion och distribution av drivmedel samt fordon och representerar mogna kostnader, det vill säga då samtliga tekniker för att framställa de jämförda biodrivmedlen är kommersiellt mogna.

Finns det då ett optimalt val? Svaret är inte enkelt. Det går inte att utse en vinnare - ett drivmedel som är bäst i alla sammanhang. Men beslutsfattare kan se vilka drivmedel som är mest lovande och på så sätt få hjälp att fatta välgrundade beslut om till exempel investeringar och utformning av styrmedel.

Klarar klimatkraven

De tolv biodrivmedlen i studien klarar EU:s hållbarhetskriterier. Så långt får alla grönt ljus. Det finns alltså en mångfald av skogsbaserade drivmedel som minskar de klimatskadliga utsläppen från transportsektorn.

Forskarnas granskning av totalkostnaderna visar att kostnaden för nya fordon och bränslen vida överstiger samhällets kostnader för investeringar i infrastruktur för distribution av bränslet.

- Man talar ofta om infrastrukturkostnaden som avgörande för att dessa bränslen ska kunna växa, men vi kan visa att den är förhållandevis liten, utslaget på alla användare, säger Tomas Lönnqvist, forskare vid IVL och projektledare för studien.

Ny eller befintlig tank?

Det finns två kategorier av biodrivmedel: drop-in-bränslen som går att blanda i konventionella fossila bränslen och enmolekylära bränslen som kräver nya fordon och ny infrastruktur. Kan vi köra hållbart med droppar i tanken eller måste vi köpa en ny tank?

På kortare till medellång sikt tycks det enklast att satsa på drop in-bränslen, eftersom de passar dagens fordon och infrastruktur. Nackdelen med drop in-bränslen är att de är dyrare och mindre resurseffektiva än enmolekylära drivmedel.

De enmolekylära drivmedlens starka sidor är högre resurseffektivitet och bättre övergripande ekonomisk prestanda, vilket skulle kunna motivera investeringar i nya fordon och ny infrastruktur, särskilt för tunga fordon.

- Det ligger närmare till hands att göra investeringar i ny teknik för lastbilar, eftersom personbilar har kommit längre i omställningen mot fossilfrihet, säger Tomas Lönnqvist.

Industrin visar stort intresse

Idén till studien av de tolv biobränslena formulerades i dialog med industrin, som visat stort intresse för att ta ett helhetsgrepp och skapa ett bättre beslutsunderlag för kommande investeringar. En referensgrupp med representanter för industrin har även bidragit med specialistkunskap.

Går det då att fatta beslut baserat på studien? Den belyser vilka drop in- respektive enmolekylära drivmedel som är mest lovande beträffande total kostnad, växthusgasprestanda och resurseffektivitet, men den utser ju ingen vinnare.

Tomas Lönnqvist skickar bollen tillbaka till drivmedelsproducenter, motor- och fordonstillverkare samt myndigheter och politiker.

- Det går att vikta de olika kriterierna för att få ett tydligare resultat. Om man som beslutsfattare säger att klimatet är viktigast faller valet ut på ett sätt, ska ekonomin styra får man ett annat resultat och säger man att skogen är en begränsad resurs blir beslutet ett tredje. Någon måste bestämma vad som är viktigast och ge marknaden tydliga förutsättningar.

----------------------------------------------

De mest lovande biodrivmedlen

Så presterar drivmedlen baserade på skogsrester i ett helhetsperspektiv, med hänsyn till klimat, kostnader och effektivitet.

Personbilar

Drop in-bränslen såsom bensin från lignin och hydropyrolys presterar väl på alla tre kriterierna i bedömningen. Andra bra alternativ är enkelmolekylära bränslen i form av metanol, DME och metan samt drop in-bränslen i form av bensin baserat på snabbpyrolys samt de tre slags dieselbränslen som baseras på vätebehandling och uppgradering.

Lastbilar

Enmolekylära bränslen i form av metanol och DME och drop in-bränslen i form av diesel baserad på lignin och baserat på hydropyrolys presterar väl på alla tre kriterierna i bedömningen. Andra intressanta bränslealternativ för lastbilar är LBG i dieselmotorer (enmolekylärt bränsle) och diesel baserad på snabbpyrolys och vätebehandling (drop in-bränslen).

-----------------------------------------------

En droppe i tanken eller en ny tank? Jämförelser av kostnader och klimatprestanda

Projektdeltagare:

Tomas Lönnqvist och Julia Hansson, IVL Svenska Miljöinstitutet

Patrik Klintbom, Erik Furusjö och Kristina Holmgren, RISE

Ämnen

Kategorier


De här resultaten har tagits fram i ett projekt med finansiering av Energimyndigheten och f3 Centre inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system. Chalmers Industriteknik är värd för f3 Centre och kansliet för samverkansprogrammet.

www.f3centre.se/samverkansprog...

Kontakter

Ingrid Nohlgren

Ingrid Nohlgren

Föreståndare f3 Innovationskluster för hållbara biodrivmedel 031-772 63 52

Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Vi stärker svensk innovationsförmåga och nyttiggör forskning. Varje dag.

Koncernen Chalmers Industriteknik är en forsknings- och utvecklingsorganisation med fokus på innovation för ett hållbart samhälle. Koncernen består av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och dotterbolaget CIT Renergy.

Stiftelsen Chalmers Industriteknik grundades 1984 av Chalmers tekniska högskola med syfte att stärka svensk innovationsförmåga och nyttiggöra forskning. Som stiftelse saknar vi formell ägare och verksamheten grundas på stiftelsestadgarna. Stiftelsens uppdrag går ut på att, i samverkan med andra aktörer och med utgångspunkt i samhällsutmaningar och pågående forskning, identifiera, initiera och driva innovationsprojekt med stor potential att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Koncernen Chalmers Industriteknik har drygt 100 medarbetare, hälften med doktorsexamen, och omsätter årligen omkring 130 MSEK. VD är sedan 2016 Golaleh Ebrahimpur. Vi jobbar brett med innovationsledning och besitter djup teknisk kompetens inom organisationen samt i vårt gedigna nätverk av samarbetspartners.

I styrelsen finns representanter från såväl näringsliv som universitet. Koncernen har ledningssystem som är certifierade enligt kvalitet och miljö (ISO 9001 och ISO 14001). Tillsammans gör vi morgondagen redo för framtiden.

Chalmers Industriteknik
Sven Hultins plats 1
412 58 Göteborg
Sverige