Cirka två miljoner svenskar har någon typ av konsumtionslån såsom privatlån, billån, kreditkorsskuld, topplån eller SMS-lån. Men frågan är om vi har koll på hur mycket vi egentligen betalar i ränta och om det finns bättre alternativ?
…om vi jämför med tio år tillbaka. Swedbank har tittat på typhushåll i Sverige och sammanfattar att både löntagare, pensionärer och arbetslösa har mellan 10-30 procent högre disponibla inkomster idag, i reala termer.
I förra veckan meddelade Riksbanken att man låter reporäntan ligga kvar på historiskt låga minus 0,35 procent och att räntebanan skjuts framåt ett halvår. Men utökar även stödköpen av statsobligationer med ytterligare 65 miljarder kronor.
”Lediga jobb: Regeringskansliet söker person som kan något om svensk grundlag. Tillträde snarast”. Så skrev SvD reportern Andreas Cervenka i måndags strax efter att media rapporterade att kammarrätten i Jönköping återigen säger nej till den nya lagen om amorteringskrav.
Storbankerna rapporterade i veckan och går back på inlåningen men tjänar bra på våra bolån.
Pensionerna sjunker i snabb takt och politikernas främsta vapen mot detta är att förmå folk att arbeta längre. Före nästa val kommer ett riksdagsbeslut om höjd pensionsålder.
Eftersom vi har en obefintlig inflation så varken tjänar eller förlorar du på att ha dina sparpengar på ett sparkonto hos din bank. Eller? Eftersom det finns bättre alternativ så kan man säga att du förlorar cirka en procent i möjlig avkastning per år.
✓ Välj bredd och tillväxt ✓ Välj lågt pris ✓ Välj låg skatt. Bra checklista från Claes Hemberg, Sparekonom Avanza Bank och expert i Compricers Expertpanel.
Den frågan svarar Louise Svensson, Kommunikationsstrateg på AP7, på här. Ca 3,1 miljoner sparare har AP7 Såfa och har du inte gjort något eget val så placeras dina pengar här.
Villaägarnas Riksförbunds årliga rapport visar också att de som betalar tillsvidarepris/har ett anvisat avtal betalar 25-35 öre mer för varje kilowattimme jämfört med om de hade haft ett rörligt avtal.
Förespråkare för effektiv marknadsteori menar att all information redan är inprisat i en aktie eller i annan investeringsprodukt. Andra argumenterar att marknaden är ineffektiv eftersom den består av människor eller datorer som programmerats av människor.
I alla fall om vi ska tro ekonomen Martin Armstrong som är känd för att förutse ekonomiska kollapser. Martin har med sin matematiska formel förutsett börskraschen på Wall Street 1987, börsraset i Japan 1989 och den ryska börskraschen 1998.
