Nyhet -
Compricers ekonomiskola del 5: Buffert
Hur mycket behöver du ha i en buffert och hur och var sparar du dessa pengar på bästa sätt?
Att ha en liten buffert för förutsägbara och oförutsägbara händelser är viktigt. Vissa tider på året går det kanske åt lite mer pengar, såsom vid jul eller under semestern. Och för att få det att gå ihop behöver vi spara under resten av året.
Det händer också saker i livet som vi inte har kontroll över. Att du blir av med jobbet, att du eller en anhörig blir sjuk eller att tvättmaskinen eller förhållandet går sönder medför påfrestningar, både psykiska och ekonomiska. Genom att skaffa dig en buffert ger du dig själv de ekonomiska förutsättningarna för att klara en jobbig period. Att oroa dig för pengar och kanske behöva ta ett dyrt privatlån är det sista du vill göra när allt annat är jobbigt. En buffert är det första du ska spara till, innan du sparar mer långsiktigt. Hur du ska spara långsiktigt går vi igenom i nästa del av ekonomiskolan: Del 6.
Hur stort ditt eget buffertsparande behöver vara beror på din ekonomiska situation.
Du bör fundera på dels hur stora utgifter du har varje månad, dels dina möjligheter till hjälp om något händer, till exempel bostadsbidrag, a-kassa och inkomstförsäkring. Har du hus och bil behöver du en större buffert än om du bor i hyresrätt och åker kommunalt. Du har fler saker som kan gå sönder, helt enkelt. Är ni flera i hushållet behöver ni en större buffert än om du är själv.
Börja med att se över vilka oundvikliga utgifter du har varje månad.
Ta hjälp av budgeten du gjorde i del 1 av ekonomiskolan. Vilka fasta kostnader har du här? Räkna ihop dina bostadskostnader (till exempel ränta på lån, amortering, avgift till förening, el och försäkring). Vilka resekostnader har du? Kan du ställa bilen om du behöver hålla igen på utgifterna? Om inte, räkna ihop vad försäkring, bensin, parkering och så vidare kostar dig varje månad. Har du några andra lån, såsom billån eller studielån? Vad kostar de dig varje månad? Utöver dina fasta kostnader har du rörliga kostnader som du kommer att ha även vid ett eventuellt inkomstbortfall, men som du kanske kan dra ner på om du måste. Mat, mobil, kläder, gymkort, restaurangbesök, hygienartiklar, mediciner och så vidare. Gör en uppskattning av hur mycket av detta du kan klara dig utan och hur mycket du fortfarande kommer att behöva betala för per månad.
Tre månaders utgifter.
Den summa du kommer fram till ska alltså räcka i en månad om du står utan huvudinkomst. Ta den gånger tre så har du tre månaders utgiftsbuffert. Det är en buffert alla ska försöka uppnå, ett bra sparmål.
Passa på att fundera på arbetslöshetskassa och inkomstförsäkring. Att du är med i a-kassan när du arbetar gör att du får ersättning om du blir arbetslös. Hur stor ersättningen är beror på hur länge du har varit medlem i a-kassan samt din lön och arbetstid innan du blev arbetslös. Den högsta ersättning du kan få är 20 020 kronor före skatt. Det blir drygt 14 000 kronor efter skatt per månad. Det kan vara ett bra komplement till din buffert, tillsammans med eventuella barnbidrag och liknande. En inkomstförsäkring gör dessutom att du trots arbetslöshet får ut en del av din tidigare lön varje månad.
Ps. I mars i år (2020) höjde regeringen ersättningsnivåerna för a-kassan under en begränsad period för att stötta arbetslösa under Coronakrisen. Taket i a-kassan höjs från 910 kronor till 1200 kronor de första 100 dagarna. Detta betyder att du nu kan få drygt 26 000 kronor före skatt. Ds.
Är ni två i hushållet som har inkomster så gör ni likadant som ovan men tittar på hela familjens utgifter och möjligheter.
Eftersom sannolikheten att flera familjemedlemmar blir av med sina inkomster samtidigt är rätt liten (även om det givetvis kan hända, exempelvis i ett familjeföretag) kan ni räkna på hushållets utgifter minus nettoinkomsten från den med lägst inkomst. Det som blir kvar är ert buffertbehov för en månad. Ta det gånger tre och ni har ett mål för ert buffertsparande.
Men som sagt, en liten buffert är väldigt mycket bättre än ingen alls. Har du inget sparande så börja med ett mål på 10 000 kronor. När du har uppnått det så är du igång. Öka då sparandet med någon eller några hundralappar per månad om möjlig
Det du sparar till din buffert bör du ha på ett sparkonto där du lätt kan komma åt pengarna.
Storbankerna erbjuder idag ingen ränta på sina sparkonton, men det finns nischbanker som erbjuder såväl ränta som fria uttag. Se till att ditt konto har insättningsgaranti. Då är du garanterad ditt sparade belopp av staten även om banken går i konkurs. Insättningsgarantin skyddar ditt sparande upp till 950 000 kronor per sparinstitut och person.
Sätt upp ett autogiro till ditt sparkonto och spara lite varje månad, så fylls bufferten på efter hand. När du nått upp till sparmålet kan du pausa den stående överföringen tills du har använt en del av bufferten och behöver fylla på den igen.
Mer information om ekonomiskolan hittar du här: Compricers ekonomiskola. Se till att du prenumerera på vårt nyhetsbrev för att inte missa någon del av skolans 12 delar.
Du hittar också vår skola hos Prisjakt som även ger er tips och trix om hur ni kan shoppa smart.
Mer information runt de olika stegen i ekonomiskolan hittar du också i boken: Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv som du hittar här: Adlibris
