Dagens och morgondagens drivmedel

Att fossila bränslen – som bensin och diesel - måste bort är de flesta överens om. Arbetet med att ställa om till fossilfrihet är i full gång i många branscher världen över och efterfrågan på fossilfria alternativ blir allt större. Och alternativ finns det. Vissa riktigt bra och andra ännu bättre. Vi tar en titt på dagens och morgondagens drivmedel för vägtransporter.

Biodiesel – en bra lösning i det korta perspektivet

Biodiesel är till exempel HVO som görs på tallolja alternativt slaktavfall, eller RME som görs på raps. HVO och RME hjälper till att fasa ut fossila bränslen, men eftersom tillgången är begränsad ser vi på DB Schenker detta som en tillfällig lösning.

Den största svårigheten med biobränsle är alltså tillgången. Det finns helt enkelt inte tillräckligt för att lösa behovet över hela världen.

I tillägg finns det tveksamma biobränslen där råvaran inte kan anses hållbar, vilket förstås är en avgörande aspekt när man pratar om hållbara bränslen. Lagstiftningen, som finns idag, har dock gjort det svårare att fuska.

HVO är alltså riktigt bra i det korta perspektivet, men för framtiden ser vi andra, mer hållbara lösningar.

Sverige storsatsar på biogas

Biogas framställs av olika restprodukter, till exempel gödsel från jordbruket. Man utvinner gas ur gödslet, och en positiv bieffekt av detta är att råvaran förädlas under processen och ger ett gödsel med bättre kvalitet. Matavfall från städerna är en annan restprodukt som används vid framställning av biogas.

Flytande biogas spelar en viktig roll i omställningen, särskilt för den tunga trafiken. Sveriges regering har satsat stora pengar på biogasen och strategin är att den ska finnas i många år framöver.

Sveriges fokus på biogas skiljer sig något från andra europeiska länder, som satsar mer på vätgas. Här i Sverige är många biogasstationer anpassade för att omvandlas till vätgas när tiden är mogen.

El - inte helt utan utmaningar

El är kanske den lösning som flest associerar med hållbarhet. Idag är el kommersiellt gångbart på mindre bilar vilket hos oss på DB Schenker betyder paketbilar, de som kör kortare sträckor. Näst på tur är bilar som är storleken större.

När vi kommer till de riktigt tunga lastbilarna som kör långa sträckor blir det lite klurigare, eftersom det krävs en stor batterikapacitet vilket påverkar lastkapaciteten. Ett intressant alternativ är då elvägar. Trafikverket har haft en utredning om elvägar där man har tittat på tre tekniker: Laddning via pantograf (spårvagnsladdning), laddning via vägkontakt och induktionsladdning. En spännande fortsättning följer.

Förutom begränsad batterikapacitet har vi utmaningen med att det måste finnas mycket el på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Det måste finnas tillräckligt många laddstationer och elnätet måste klara trycket. Där är vi inte riktigt idag.

Miljöpåverkan från batterierna är ytterligare en viktig aspekt. Det finns många olika producenter av batterier och det är avgörande att de produceras med förnybar el och att batterierna går att återvinna.

Vätgas - den nya energins rockstjärna?

Slutligen har vi den så spännande vätgasen, som på kort tid har kommit att bli det som allt fler hoppas och tror ska knuffa undan fossila bränslen.

Vätgasen som energibärare har den fördelen att det enda utsläppet är ren vattenånga. Vätgasdrivna bilar skulle då kunna vara ett komplement till elbilar, inte minst vid längre och tyngre transporter. Fördelen med vätgas, jämfört med elbilar, är att det går fort att tanka, precis som med traditionella bränslen.

Innan vätgasen kan knuffa undan fossila bränslen finns det fyra huvudsakliga utmaningar att tackla: Tillverkningen av grön vätgas måste komma igång på riktigt, tillgången på fordon måste öka, kostnaden måste sänkas och distributionen måste byggas ut.