Utmärkelser till vår undervattensfotograf Tobias Dahlin
Dokumentären ” Västerhavets hemligheter” tilldelades i helgen priset bästa foto och Estonia fonds specialpris i den estländska naturfilmsfestivalen MAFF, Matsalu Nature Film Festival in Lihula.
Dokumentären ” Västerhavets hemligheter” tilldelades i helgen priset bästa foto och Estonia fonds specialpris i den estländska naturfilmsfestivalen MAFF, Matsalu Nature Film Festival in Lihula.
en 1:a oktober ska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) presenterar en ny ålförvaltningsplan för regeringen. Ålen är akut utrotningshotad, men frågan om hur den ska räddas är kontroversiell. Det verkar som de flesta är oense om det mesta när det nu ska bestämmas hur ålen ska förvaltas.
I flera år har det larmats om att gäddorna minskar i Stockholms skärgård. Nu visar nytt provfiske ett tydligt trendbrott. Gäddan kan vara på väg tillbaka.
Henrik C. Andersson är fiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län och leder projektet ReFisk – ett initiativ för att stärka rovfiskbestånden i skärgårdsvikar. I år visar ett provfiske man gjorde att gäddorna var klart fler.
– Jag är
En personlig betraktelse över invigningen av Nämndöskärgårdens nationalpark. Vad kommer man ihåg från invigningen av en nationalpark på den plats där man själv bor? En värmande höstsol, absolut. Några mer eller mindre väl valda ord från landets miljöminister? En trumpetare och två lite odisciplinerade får? Jo, det är lättast att komma ihåg det oväntade.
Den statliga utredningen ”En moderniserad fiskelagstiftning” lämnades till regeringen i förra veckan. Utredningen föreslår land annat en obligatorisk fångstrapportering vid fiske i statligt förvaltade vatten. Göran Sundblad, forskare vid SLU, driver projektet Spöreg – en app där sportfiskare frivilligt kan rapportera in sina fångster för forskningens skull.
Sverige hyllas för sin avfallshantering och sitt engagemang i framtagandet av FN:s globala plastavtal. Samtidigt läcker stora mängder plast ut i våra egna hav. Experter varnar för att plastutsläpp i Sverige – där både mikroplaster, bräddning och avloppsslam bidrar till föroreningar – fortsätter att hota våra vattenmiljöer.
Varje år korsar en liten grupp tumlare ett smalt sund från Svarta havet till Azovska havet och återvänder sedan igen, i en naturlig migrationscykel. Dessa svarta havet-tumlare har länge varit isolerade och utvecklats separat från andra tumlare. Sedan Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina började, har de utsatts för oöverträffade risker.
Den invasiva puckellaxen har återigen observerats i svenska vattendrag, senast i Ätran i Halland. Arten har stora lekvandringar och man vet ännu inte hur den påverkar ekosystemen. Därför ses den som ett möjligt hot mot den redan hårt pressade svenska atlantlaxen. Forskare och myndigheter vill stoppa spridningen innan det är för sent.
Från och med 1a juli nästa år blir det förbjudet att bottentråla i marina skyddsområden som ligger innanför trålgränsen. Men det blir inget absolut förbud eftersom det ska finnas möjligheter att göra undantag från regeln. Förbudet omfattar alla marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden som ligger inom den svenska trålgränsen – 12 sjömil ut från kusten.
Du ser det inte över vattenytan och just det är ett stort problemen, för det som nu sker under ytan kan mest liknas vid en pågående katastrof. Havet har fram tills nu varit vår stora räddning genom att absorbera nästan all överskottsenergi vi släppt ut. Men det finns en gräns också för havet och det verkar som att vi har överskridit den nu.
Från första juli i år börjar nya regler gälla för strandskyddet i Sverige. Det handlar bland annat om att det inte ska vara ett generellt strandskydd vid små insjöar och smala vattendrag. Men regeringen vill gå längre och har gett en utredare i uppdrag att ta fram regler för att göra det ändå lättare att bygga nära vatten.
Allt det vi gör ute på internationellt vatten, det vi kallar öppet hav, riskerar att orsaka skador som inte går att reparera. Det skriver en rad ledande forskare i en nyligen publicerad artikel i tidskriften the Nature. Skador på den biologiska mångfalden, påverkan på klimatet och skapar enorma orättvisor i fördelningen av resurser, menar de.