Kunming-Montréal-ramverket klubbades igenom på CBD COP15 i Montréal 2022. Till COP16 skulle alla länder sedan ta fram en handlingsplan på hur man skulle genomföra de mål som ingår i ramverket för biologisk mångfald, bland annat målet om att skydda 30 procent av naturen i hav och på land. Sverige har fortfarande ingen sådan handlingsplan, tre år senare.
Text: Arvid Wicklander Mellgren
Kunming
SLU Artdatabanken släpper i vår en uppdaterad rödlista över hotade arter i Sverige. Flera fiskar finns redan på listan men nu tillkommer sill, lax och öring. Havsörnen anses dock ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort.
Text: Arvid Wicklander Mellgren
Den svenska rödlistan över hotade arter görs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) artdatabanken. De utgår från internationella natu
Internationella havsforskningsrådet ICES är den organisation som ger vetenskaplig rådgivning till EU när de beslutar om hur mycket man ska få fiska varje år. En ny studie från ICES visar att sättet de räknar på kan ge rådgivning som innebär att risken för ett för högt fisketryck är större än man tidigare trott.
Text: Arvid Wiclander Mellgren
Studien har jämfört ICES:s uträkningsmodell med e
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny lista med fridlysta arter. Fiskarna ål och havsnejonöga är två nya arter på listan. Samtidigt har regeringen föreslagit att man ska ändra i lagen om fridlysning och underlätta för dispenser.
Text: Arvid Wiclander Mellgren
I nuläget är ingen fisk i Sverige fridlyst. Nu föreslår Naturvårdsverket att de två mycket hotade arterna ål
Kvoterna för sill- och strömmingsfiske i Östersjön 2026 är beslutade i EU:s ministerråd. Nu höjs röster från flera håll om att fiskekvoterna i Bottenhavet och Bottenviken är olagligt höga.
EU-förordningen 2016/1139 bestämmer hur fiskekvoterna i Östersjön ska sättas. I förordningen finns den så kallade femprocentsregeln. Den utgör en gräns för att skydda fiskbestånd från överfiske och slår fast
Om översvämningarna blir fler kan kustinvånare tänka sig att flytta till inlandet. Det visar en ny studie från Statens geotekniska institut som undersökt kustbefolkningens oro för- och inställning till extremväder.
Text: Arvid Wiclander Mellgren
se vidare text här.
Frågan om trålningen i Östersjön är aktuell i rikspolitiken. I en enkät som Deep Sea Reporter skickat ut till riksdagspartierna svarar alla förutom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna att de i någon mån vill stoppa trålningen i Östersjön.
Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom något trålstopp och hänvisar till att fiskeripolitiken till största del är en EU-fråga. Kristdemokraterna säg
en 1:a oktober ska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) presenterar en ny ålförvaltningsplan för regeringen. Ålen är akut utrotningshotad, men frågan om hur den ska räddas är kontroversiell. Det verkar som de flesta är oense om det mesta när det nu ska bestämmas hur ålen ska förvaltas.
I flera år har det larmats om att gäddorna minskar i Stockholms skärgård. Nu visar nytt provfiske ett tydligt trendbrott. Gäddan kan vara på väg tillbaka.
Henrik C. Andersson är fiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län och leder projektet ReFisk – ett initiativ för att stärka rovfiskbestånden i skärgårdsvikar. I år visar ett provfiske man gjorde att gäddorna var klart fler.
– Jag är
En personlig betraktelse över invigningen av Nämndöskärgårdens nationalpark. Vad kommer man ihåg från invigningen av en nationalpark på den plats där man själv bor? En värmande höstsol, absolut. Några mer eller mindre väl valda ord från landets miljöminister? En trumpetare och två lite odisciplinerade får? Jo, det är lättast att komma ihåg det oväntade.
Från och med 1a juli nästa år blir det förbjudet att bottentråla i marina skyddsområden som ligger innanför trålgränsen. Men det blir inget absolut förbud eftersom det ska finnas möjligheter att göra undantag från regeln. Förbudet omfattar alla marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden som ligger inom den svenska trålgränsen – 12 sjömil ut från kusten.
Från första juli i år börjar nya regler gälla för strandskyddet i Sverige. Det handlar bland annat om att det inte ska vara ett generellt strandskydd vid små insjöar och smala vattendrag. Men regeringen vill gå längre och har gett en utredare i uppdrag att ta fram regler för att göra det ändå lättare att bygga nära vatten.
Den fina väv av växter och djur som håller havet i balans är satt under hård press. Det visar analyser av 42 års data (1979 – 2021) som SLU har gjort. Och trenden är dessutom nedåtgående, det blir konstant sämre hela tiden.
I ett gemensamt forskningsprojekt ska Sveriges lantbruksuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs universitet mäta kroppskonditionen på gråsälens kutar i Östersjön. Projektet pågår under tre års tid.
Det ser inte bra ut för varken abborre, gädda, gös eller sik i stora delar av Östersjön, de är för få, för små och för unga. Det visar årets Fiskbarometer, som forskare vid SLU tar fram varje år.
För ett par veckor sedan slog Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) fast i en utredning att två av våra tre sälarter minskar i svenskt vatten. Gråsälen ökar totalt, men den har flyttat över på den finska sidan, knubbsälarna hotas av en total populationskrasch medan vikarna än så länge har ett stabilt bestånd. Ändå vill regeringen nu utöka jakten på sälen, för att rädda fisken.
Det ser både bra och dåligt ut för de tre sälarterna i Sverige - gråsäl, knubbsäl och vikare - enligt en ny rapport som HaV fått i uppdrag av regeringen att ta fram.
Regleringsbrevet för Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) ska jobba mot övergödning och överfiske. Havs- och vattenmyndigheten fick i slutet av december ett nytt regleringsbrev från regeringen, som ska styra myndighetens arbete under 2025. Vi har listat några av målen och uppdragen.
Metan från den exploderade Nord Stream-ledningen har spridit sig till stora delar av södra Östersjön. Över 20 marina skyddsområden är drabbade. Det visar en ny studie. – Hur länge metanet stannade i havet och hur långt det kunde sprida sig var ganska slående för mig, säger Bastien Queste, docent i oceanografi och medförfattare till studien.
När jag var mycket ung fick jag lära mig att omedelbart döda fisken jag hade fångat; in med tummen i munnen på abborren och bryt nacken av den, ”så slipper den att plågas i onödan”. Gäddan skulle jag skära halsen av så snart jag hade fått in den i ekan. Nu lär mig forskaren Albin Gräns att jag har gjort fel i hela mitt liv. Att fiskarna har stressats och plågats av mina avlivningsmetoder.