Typ 1-diabetes kommer sannolikt att utvecklas oavsett livsstil. För typ 2-diabetes är dina gener en betydande riskfaktor, men här kan din livsstil också påverka risken. Lyckligtvis innebär det att sjukdomen kan förebyggas om man känner till riskfaktorerna.
Skyddar kaffe mot diabetiska ögonskador? En studie av forskare i Sydkorea tyder på det. Förekomsten av vanliga ögonskador vid diabetes var lägre hos typ 2-diabetiker som drack två koppar kaffe eller mer per dag i jämförelse med deltagare som nästan aldrig drack kaffe.
En uppdatering av en storskalig metaanalys som stöder effekten av det terapeutiska diabetesvaccinet Diamyd® hos individer som nyligen diagnostiserats med typ 1-diabetes och som bär den genetiska haplotypen HLA DR3-DQ2 har publicerats i den referentgranskade vetenskapliga tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.
Mats fick typ 1-diabetes när han var 17 år. Med komplikationer under åren, där hans njurfunktion gick ner till tio procent, fick han möjligheten att få göra en transplantation. - Den 16 september åkte jag in till Huddinge sjukhus och fick en ny bukspottskörtel samt en ny njure, säger Mats.
År 1997 var Camilla 16 år och fick diagnosen typ 1-diabetes. - Jag hade nog haft det ett tag för jag hade haft symtom i ett halvår utan att veta vad det var, säger Camilla. Några år senare la hennes njurar av och hon fick påbörja dialys. År 2014 fick hon ett erbjudande att få transplantera en ny bukspottkörtel samt en njure och mår i dag bra och lever utan både insulinsprutor samt typ 1-diabetes.
Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes i dag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.
På söndag, den 14 november, är det Världsdiabetesdagen. I år är det hundra år sedan insulinets upptäckt, nämligen 1921. Insulinbehandling kunde snart ges med livräddande effekt till patienter med diabetes. Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för fyndet, men flera andra forskare var nära upptäckten.
Inger fick typ 1-diabetes när hon var 33 år. I dag är hon 60 år och har fått en del komplikationer på grund av sin diabetes. - Mitt blodsockervärde kan ligga stabilt, men ibland pendlar det mycket upp och ner. Det kan bero på att jag rört på mig för lite, ätit fel, beräknat insulindoserna fel, varit stressad, sovit dåligt och så vidare. Det finns många förklarliga och oförklarliga orsaker.
Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Inom diabetesforskningen screenas personer som är i riskzonen för att utveckla typ 1-diabetes. Dagens metod innebär att det tas flera blodprov vid varje besök. Ett internationellt forskarlag har nu upptäckt att det går att följa upp risken för sjukdom med ett enkelt stick i fingret.
En forskningsstudie med drygt tvåhundra deltagare visar att det nya, ännu inte godkända insulinet Ícidec som bara behöver tas en gång i veckan kan vara ett bra alternativ vid typ 2-diabetes jämfört med injektioner varje dag.
I en klinisk studie ledd från Linköpings universitet och finansierad av läkemedelsbolaget Diamyd Medical har forskare undersökt om immunterapi mot typ 1-diabetes kan bevara kroppens egen produktion av insulin. Resultaten pekar mot att injektion av ett protein, GAD, i lymfkörtel kan ha god effekt i en undergrupp av individer. Fynden publiceras i tidskriften Diabetes Care.
