God blodsockerkontroll hos barn med typ 1-diabetes minskar risken för hjärt- och kärlkomplikationer senare i livet. Tidiga förändringar i hjärta och blodkärl kan bromsas, och till och med förbättras. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Diabetes är redan ett av de vanligaste långvariga tillstånden i världen och prevalensen fortsätter att öka. En ny analys tyder på att dominoeffekten inte bara är klinisk, utan även makroekonomisk.
Dr Caroline Miranda Larsen vid Göteborgs universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”DEPTH-Delta-cell Exploration of Proteome and Therapeutic Potential”.
Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Diabetes, visar att förändringar i röda blodkroppar kan vara en viktig förklaring, och pekar ut en specifik molekyl som möjlig biomarkör.
Nyligen upptäckta molekyler i tarmen kan påverka immunsystemet och förutsäga risken för typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna förebygga dessa sjukdomar och är kopplade till den forskning som belönades med 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.
En stor granskning av publicerad forskning tyder på att diabetes är kopplad till en högre risk för manlig infertilitet. Publicerad i Frontiers in Endokrinology, där analysen drog ihop årtionden av studier för att förstå hur diabetes kan påverka manlig reproduktiv hälsa och vad som kan driva problemet.
Ett litet forskarteam vid Personalized Medicine Center arbetar med ett genombrott som kan omforma behandlingen av typ 2-diabetes.
En så kallad hälsosam nordisk kost, hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett, kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskarna jämfört tre olika typer av kost.
En ny studie visar att en fettsnål vegansk kost, även utan att begränsa kalorier eller kolhydrater, kan hjälpa personer med typ 1-diabetes att avsevärt minska både insulinbehovet och insulinkostnader.
Ett internationellt team har upptäckt att näring och tarmmikrober kan arbeta tillsammans för att förbättra metabolisk hälsa.
Diabetesforskare vid Lunds universitet har tidigare visat att det är möjligt att dela in diabetes i fem olika grupper med olika sjukdomsutveckling. En ny studie av samma forskare ger ökat stöd för att indelningen kan bli användbar inom sjukvården i framtiden. Forskarna har dessutom gjort nya fynd som visar på skillnader mellan grupperna när det gäller utvecklingen av komplikationer.
Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 barn har deltagit i POInT
