Björn Eriksson har under ett flertal år levt ett stressigt liv med uppdrag som rikspolischef, chef för Interpol samt varit landshövding i Östergötland under 14 år. Stress, lätt övervikt samt ibland ett osunt leverne tror Björn var det som utlöste hans typ 2-diabetes. - Jag tror att jag hade haft sjukdomen under en lång tid i och med att mitt blodsockervärde låg på gränsvärdet, säger Björn.
En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.
Leif C Groop-priset för framstående diabetesforskning tilldelas Niels Grarup vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research vid Köpenhamns universitet. I sin forskning har han bland annat visat att det finns en genetisk förklaring till ökningen av typ 2-diabetes på Grönland. Priset på 100 000 kronor ut i samband med Diabetesforskningens dag som arrangeras av Lunds universitet.
När Jonas Karlsson var 12 år fick han diagnosen typ 1-diabetes. I dag har han levt med sjukdomen i över 30 år och har lärt sig att ta till vara på sig själv så att han får så få komplikationer som möjligt. - Än så länge är det bara ögonen som har drabbats där jag har fått gjort ett flertal laseroperationer, säger Jonas.
Med hjälp av lipidomik, en teknik som mäter blodfetternas sammansättning på molekylnivå, och maskininlärning, har forskare vid Lunds universitet identifierat en blodfettsprofil som förbättrar möjligheten att flera år i förväg bedöma risken för att insjukna i typ 2-diabetes. Blodfettsprofilen kan även kopplas till viss kost och graden av fysisk aktivitet.
Välkommen till en inspirerande matlagningskurs med diabetikern och entreprenören Gunnar Frykfors måndagen den 23 mars. Till ett specialpris på endast 695,- per person kommer du att få laga en tre till fyra-rätters middag med diabetesanpassad kost.
Metformin är det äldsta och fortfarande mest använda läkemedlet vid typ 2-diabetes. Ursprungligen mot för höga blodsockervärden men ju mer forskning som görs om metformin desto fler goda effekter upptäcks. Nya rön visar att risken för ett återfall i akut hjärt- kärlsjukdom dramatiskt minskar om patienten behandlas med metformin.
Under den 26-28 januari har det varit ”10th EPITA (European Pancreas and Islet Transplantation Association) Symposium & 39th AIDPIT Workshop i Igls i Österrike. Denna tre dagars-konferens har samlat många forskare från hela världen gällande forskningen kring bukspottkörteln och öcelltransplantaion. Eleanor Kennedy från vår systerorganisation DRWF fanns på plats för att rapportera därifrån.
Årligen måste diabetespatienter göra mer än en amputering per dag av tår, fötter eller ben. Nyligen framträdde diabetikern Tore Haakon Onstad på Dagsrevyen i Norge. År 2017 blev han inlagd på sjukhuset med ett fotsår som inte ville läka. Ett halvår senare hade han amputerat båda benen. Nu menar fackfolk och politiker att både förebyggandet och sårbehandlingen är för dålig.
Sedan 2014 har 25 stycken unga forskare, i början av sin forskarkarriär inom diabetes fått stiftelsens forskningsanslag Junior Grant. Nyligen tilldelades fem unga forskare vardera 200 000 kronor för vidare forskning inom ämnen som är högst intressanta inom diabetes, både gällande typ 1 och typ 2. En av de som fick forskningsanslaget på 200 000 kronor var Marcus Lundberg vid Uppsala universitet.
En studie som publiceras i The New England Journal of Medicine, visar på förbättrade blodsockervärden hos patienter som fick använda ett så kallat ”closed loop”-system under sex månader.
