Staffan Masur tror att han har haft diabetes sedan han var 28, men fick diagnosen nästan 20 år senare. - Jag blev jättedålig när jag var 27 år då jag fick kraftig vattkoppor, därefter började en långsam nedtrappning, säger Staffan.
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige, och skiljer sig märkbart mellan olika grupper i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket får nu i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer i syfte att skapa en tydlig inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.
Vilken är den viktigaste händelsen i diabetesforskningens historia? Självklart upptäckten av insulinet för hundra år sedan. Då lades fundamentet för fortsatt forskning. För att hedra upptäckten har tidskriften Nature publicerat en lista på ett 20-tal andra milstolpar i insulinets spår – en av dem är upptäckten av autoantikroppen GAD som identifierades av svenska forskare i början av 1980-talet.
Ylva Wortmann, 70, fick sin diagnos typ 2-diabetes när hon var hos sin husläkare för 13 år sedan. - Det var något som inte stämde. Jag hade yrsel, mådde illa och skakade i hela kroppen. Jag blev så klart orolig när jag inte visste vad det var, säger Ylva.
Personer som får typ 2-diabetes måste snabbt få kontroll över sina blodsockervärden. Åren direkt efter diagnos är påfallande kritiska när det gäller risker för hjärtinfarkt och dödsfall. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Oxford University.
Diabetespatienter kan som basbehandling få koll på sin kost samt att öka sin fysiska aktivitet. Men detta måste kompletteras med läkemedel för att undvika kostsamma komplikationer, skriver Margareta Hellgren.
Tobaksproduktion och -konsumtion har stor och negativ inverkan på miljön. Nikotinet i alla tobaks- och nikotinprodukter skadar hjärnan och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, psykiska sjukdomar, fosterskador och andra drogmissbruk. Ungdomar som blir beroende av att röka förkortar livet med i snitt tio år om beroendet inte kan brytas.
Rosie fick graviditetsdiabetes när hon var 34 år och blev medicinerad med insulin. Efter födseln av sin dotter fick hon fortsätta med insulin i cirka fem månader, till att hennes blodsocker var stabilt. - Jag började röra på mig och fick ner mina värden och var därefter inte hos en läkare på 15 år efter detta, säger Rosie. I dag har hon typ 2-diabetes och har bland annat fått amputera ett ben.
Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Minskningen verkar inte hänga samman med den minskning av kroppsvikten som dieten också leder till. Det visar ny studie.
Landskapet där man föds och växer upp kan ha betydelse för risken att insjukna i typ 1-diabetes. Barn som växer upp på landet eller andra omgivningar med mycket natur har lägre risk för att utveckla autoantikroppar och i förlängningen sannolikt typ 1-diabetes. Detta visar finska forskare i en stor studie.
I den senaste Sune-filmen ”Sune – Uppdrag: Midsommar”, lyfter regissören Erland Beskow upp diabetes. - Jag och producenten satt och diskuterade om vilken allvarlig sjukdom som Alex kunde ha så att Sune kunde hjälpa henne. I och med att jag har jobbat med diabetes tidigare, så blev valet typ 1-diabetes, säger Erland.
Det är aldrig för tidigt eller för sent att bry sig om sin hjärthälsa. Åderförkalkning är ett vanligt hälsoproblem som kan leda till stroke och hjärtinfarkt. Vem drabbas då av åderförkalkning? Det finns en del genetiska faktorer och ovanor som ökar risken för åderförfettning: Typ 2-diabetes, högt kolesterol, högt blodtryck, inflammatoriska sjukdomar, bukfetma och rökning till exempel.
