Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ida var knappt två år när hon fick typ 1-diabetes

    Johanna och Stefan Trossmos dotter har levt med typ 1-diabetes sedan hon var ett år och åtta månader. Hon hade då haft en kraftig urinvägsinfektion en månad innan. - Det var när hon fick lämna ett uppföljande urinprov, där de även kollade blodsockret, som de kunde se att hon hade alldeles för högt blodsockervärde, säger Johanna.

  • Möjlig förklaring till koppling mellan diabetes och Alzheimer

    Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för Alzheimers sjukdom och andra kognitiva problem. En ny studie som har letts från Umeå universitet visar att orsaken kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som kan ligga bakom sjukdomen.

  • Är du i riskzonen för typ 2-diabetes? Gratis blodsockerkoll

    Diabetes är en av de stora folksjukdomarna som växer rekordartat. Närmast erbjuder vi gratis blodsockerkoll den 14 och 15 augusti i Tyresö centrum i Stockholm där du har möjlighet attse om du är i riskzonen för typ 2-diabetes. För mer info, besök blodsockerkollen.se, där du kan se var och när vi erbjuder gratis blodsockerkoll under sommaren.

  • Ny studie: Tamponger kan innehålla giftiga metaller

    Tamponger från flera märken som potentiellt miljontals människor använder varje månad kan innehålla giftiga metaller som bly, arsenik och kadmium, visar en ny studie ledd av en forskare från UC Berkeley. Arbetet publiceras i tidskriften Environment International. Metaller har visat sig öka risken för demens, infertilitet, diabetes och cancer.

  • Målvakten Rasmus har bättre blodsockervärde när han tränar

    För fem år sedan fick Rasmus typ 1-diabetes. - Den var en dag på jobbet då jag efter lunch blev väldigt törstig och kissade var tionde minut. I och med att det var sommar, när det var så varmt, så tänkte jag inte så mycket mer på det, säger Rasmus.

  • Så ska forskningen inom precisionsmedicin bli mer träffsäker

    En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin.

  • Typ 1-diabetes: Mycket rörelse och färre kalorier minskar risk

    Tio procent av alla barn som föds i Sverige har en förhöjd ärftlig risk att drabbas av autoimmun diabetes, typ 1-diabetes. Men vad påverkar om sjukdomen utvecklas eller inte? Tusentals skånska barn och deras föräldrar har i flera studier bidragit till att forskarna kommit närmare svaren.

  • Diamyd Medical får positiv återkoppling från FDA

    Diamyd Medical har fått positiv återkoppling från den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) avseende ett accelererat godkännandeförfarande för immunoterapin Diamyd®, för behandling av patienter med Steg 3 typ 1-diabetes som bär genotypen HLA DR3-DQ2.

  • Spännande uppföljning gällande Olof Erikssons forskning

    År 2020 fick Ph.D, M.Sc. Associate Professor Olof Eriksson vid Uppsala universitet ett forskningsanslag på 1 303 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”GPR44 as a PET marker for measuring beta cell mass in human”. - Finanisieringen från DWS var helt angörande för att driva projektet från koncept till trösken för kliniska studier, säger Olof.

  • Ny substans kan minska risken för komplikationer vid diabetes

    Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som har visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt.

  • Tidigare testning av graviditetsdiabetes viktigt för mamma och barn

    Gravida med tidig graviditetsdiabetes som får behandling förbättrar graviditetsutfallen. Även tidigare testning och bättre uppföljning efter graviditet rekommenderas enligt tre översiktsartiklar som publicerats i den högt rankade tidskriften The Lancet. Forskaren Helena Backman vid Region Örebro län och Örebro universitet medverkar som enda svenska medförfattare.

Visa mer