Konsumtionen av frukt och bär, grönsaker, rotsaker och fisk fortsätter att minska bland vuxna svenskar medan allt fler dricker sötade drycker, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor”. – De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, säger utredaren Pia Lindeskog.
I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder.
Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.
I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.
Stigbjörn har levt med typ 1-diabetes i över 50 år, och hans historia är en påminnelse om styrkan och motståndskraften hos dem som lever med denna sjukdom. - Jag var 22 år och pluggade på KTH, var trött och trodde att det berodde på att jag pluggade mycket, säger Stigbjörn. Vilket visade sig vara typ 1-diabetes.
Ämnet sulforafan från broccoligroddar kan kopplas till bättre blodsockernivåer vid prediabetes som föregår typ 2-diabetes. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.
Forskning har visat att varje kopp kaffe, med eller utan mjölk, minskar risken för att utveckla typ 2-diabetes med 10 %.
Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, typ 2-diabetes och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.
Dr Olof Idevall-Hagren vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”The primary cilium – a master regulator of beta-cell function in health and diabetes”. - Men stöd från Diabetes Wellness Sverige har jag möjlighet att behålla nyckelpersonal i min forskargrupp.
Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar.
Antalet barn som får diabetes ökar dramatiskt, och problemet verkar vara större ju längre norrut man bor. Det betyder att Norge ligger i världstoppen vad gäller statistik.
I maj 2020 fick Domino som 23-åring diagnosen typ 1-diabetes. - Jag bodde på Bali och fick tyfoid- och denguefeber och var väldigt dålig och blev sängliggande i nästan ett halvår innan jag åkte hem till Sverige och fick diagnosen typ 1-diabetes, säger Domino.
