Diabetes påverkar många människors liv och kan ha allvarliga konsekvenser. Under föreläsningen Pulsen på diabetes delar forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet med sig av den senaste forskningen – från hur precisionsmedicin kan förbättra diabetesvården till hur kost och fysisk aktivitet kan spela en roll i att förebygga både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
I takt med att teknologin utvecklas, erbjuder kontinuerlig glukosövervakning nya möjligheter för personer med diabetes att bättre hantera sin sjukdom. Dessa framsteg möjliggör en mer nyanserad bedömning av glykemisk kontroll och kan göra stor skillnad i patienters liv.
För personer som lever med typ 1-diabetes (T1D) är det en ständig utmaning att hålla blodsockernivån i schack. En ny klinisk studie vid UVA syftar till att förenkla diabeteshanteringen genom att testa en innovativ AI-driven enhet som är utformad för att förbättra automatiserad insulinleverans.
Landstinget inrättar ett center för barndiabetes – med inriktning på ADHD och autism. – Det här är en grupp som har svårare att sköta sin diabetes, säger Veronika Lindberg på Stockholms diabetesförening.
Forskningen kring typ 2-diabetes fortsätter att ge hopp till många. I en tid där typ 2-diabetes påverkar allt fler människor, erbjuder ett nytt program från den engelska NHS hopp för dem som kämpar med denna sjukdom. Genom en omfattande total diet replacement (TDR)-interventionsprogram har NHS åtagit sig att hjälpa patienter att återfå kontrollen över sin hälsa och uppnå remission av sjukdomen.
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en studie vid Akademiska sjukhuset med start nu i mars. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion.
Forskning inom metabolisk dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom (MASLD) har tagit ett stort steg framåt med hjälp av datadriven klusteranalys. Denna metod har identifierat distinkta typer av sjukdomen, vilket ger hopp om mer personligt anpassade behandlingar och bättre livskvalitet för drabbade individer. MASLD visar stor variation i kliniska utfall.
Medicinteknikföretaget Medtronic varnar för att deras insulinpumpar kan avge antingen för mycket eller för lite insulin under flygning. Enligt företaget kan insulin oavsiktligt doseras även om pumpens insulintillförsel är stoppad eller programmeras till 0 enheter per timme. En svensk expert tonar dock ned omfattningen av problemet.
Konsumtionen av frukt och bär, grönsaker, rotsaker och fisk fortsätter att minska bland vuxna svenskar medan allt fler dricker sötade drycker, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor”. – De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, säger utredaren Pia Lindeskog.
I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder.
Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.
I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.
