Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • På diabetesläger med Diabetesmammorna i Ängskär

    Under fyra tillfällen i sommar hade barn med diagnosen typ 1-diabetes möjligheten att följa med på läger tillsammans med andra barn med diabetes. För sjunde året i rad anordnade Diabetesmammorna Lotta Carlberg och Helena Westlin detta populära läger. - I år hade vi 200 ansökningar till lägret, säger Lotta.

  • Viktnedgången gjorde Inger symtomfri från sin typ 2-diabetes

    Inger Söderman, 71 år, fick diagnosen typ 2-diabetes för fyra år sedan. Det var på en vanlig hälsoundersökning hos sin husläkare som det konstaterades att hon hade fått diabetes. - Min läkare sa då ”Vill du leva tills du är 70 så får du ändra på dina kost- och träningsvanor”. Jag blev livrädd och ansåg att detta inte var någon lek. Två år senare var hon symtomfri från sin diabetes.

  • Mutation gjorde oss bättre att tåla modern sockerrik mat

    Hälften av oss har en genetisk mutation som utvecklades när människan började odla marken och tillreda mat. Mutationen gör att vi bättre klarar av den kolhydratstinna och sockerrika maten som jordbruket erbjöd. Hälften av oss har inte den mutationen, modern kost pressar upp blodsockret och med det ökar risken för typ 2 diabetes.

  • Vid ett flertal tillfällen har Stefan hamnat i koma

    Stefan Lithner föddes i maj 1951. Vid tio månaders ålder fick han diagnosen diabetes typ 1. Hela Stefans liv har präglats av sjukdomen, val av yrke och mål som inte gick att uppnå på grund av hans diabetes. På 50-talet hade en enklare blodsockermätare för sjukvården utvecklats. Men det dröjde länge innan det var självklart att patienter själva skulle kunna testa sitt blodsocker - 25 år.

  • Att leva med typ 1-diabetes och andra sjukdomar

    Julia Andersson, fick diabetes typ 1 när hon var 6 år gammal. Förutom sin diabetes opererades Julia för en tumör i levern vid 17 års ålder, tumören gick att operera bort men något annat gick snett under operationen och när Julia vaknade var hon förlamad från naveln och ned. Det visade sig sedan vara en ryggmärgsskada. Vid 23 års ålder fick hon även diagnosen epilepsi.

  • Att få diagnosen typ 1-diabetes sent i livet

    Anette Rombout har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 48 år. Hon tror dock själv att hon har haft sjukdomen längre. - Jag visste innan att det var viktigt att äta rätt och har alltid tränat mycket Men jag förstår när jag blickar bakåt att jag har varit på gränsen till diabetes en längre tid men har hållit det i schack på grund av träning och bra kost, säger Anette.

  • Lägre insulindos med rätt mat

    ​Rebecca Ericsson fick diagnosen typ 1-diabetes i tonåren. Att växa upp med diabetes under tonåren kan vara jobbigt med tanke på att det är en känslig ålder då man vill vara som alla andra. När hennes barn även fick diagnosen typ 1-diabetes blev hennes liv helt annorlunda. - Men samtidigt kan man inte begränsa sig för mycket, säger Rebecca.

  • ​ Henric von Zweigbergk blev symptomfri från sin diabetes

    Henrik von Zweigbergk är en av Sveriges mest kända producent och studioman. Vi ser honom på Melodifestivalen, Sommarkrysset och i en massa andra produktioner i TV-rutan. Med mycket jobb, osunt leverne och oregelbundna arbetstider fick han diagnosen typ 2-diabetes. - I och med att jag har oregelbundna arbetstider finns där inte någon tid för frukost, lunch och middag, säger Henric.

  • ​ Forskare har hittat ett sätt att ta bort gamla celler och förhindra risken att utveckla typ 2-diabetes

    Forskare i USA har funnit ett sätt att återställa funktionen av åldrade betaceller, som kan minska insulinresistensen och risken att utveckla typ 2-diabetes. I studier som utfördes på Joslin Diabetes Center, Boston, Massachusetts, fann forskare att insulinresistens ökade andelen äldre betaceller som inte fungerade, vilka kan leda till utvecklingen av typ 2-diabetes.

  • Ögat, en ny tänkbar transplantationsplats

    Nyligen var Dr Midhat H Abdulreda vid Diabetes Research Institute/Department of Surgery på University of Miami på besök i Stockholm och gav ett mycket givande seminarium. Han har där gjort en studie tillsammans med professor Per-Olof Berggren och sett att Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren kan utgöra viktiga rapportörer för autoimmunitet och utvecklingen av typ 1-diabetes.

  • Efter sin diagnos, typ 1-diabetes, är Jerry mer medveten om vad han äter

    Jerry Prytz fick sin diagnos typ 1-diabetes vid 39 års ålder och har under de senaste åren tänkt mer på vad han äter och försöker att inte äta så mycket pasta och bröd på grund av att hans blodsockervärde påverkas då. - Jag äter pasta, men bara någon gång ibland numera, säger Jerry.

Visa mer