Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom

    En stor studie från Uppsala universitet, med över 325 000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visat också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

  • Sara Mobäck delar med sig av sina erfarenheter till andra typ 1 diabetiker

    Sara Mobäck, mer känd som Diabeteskvinnan, fick typ 1-diabetes när hon var 13 år. Att få diabetes i tonåren kan vara känsligt när man vill vara som alla andra. - Under en period blev jag allt mer fokuserad på mat och dess innehåll vilket även ledde till en period där jag inte kände igen mig själv och utvecklade sjukdomen anorexi, säger Sara.

  • ​ Diabetes ökar risken för cancer

    Det är sedan flera år känt att diabetiker oftare insjuknar i olika cancerformer än icke-diabetiker. Varför diabetes ökar cancerrisken är inte lika väl kartlagt. Hormonrubbningar är en förklaringsmodell men nu lanserar en amerikansk forskargrupp en ny teori. Det är det höga blodsockret i sig som orsakar skador på arvsmassan. Skador som leder till en sämre förmåga att bekämpa tumörceller.

  • Kostens betydelse för tarmfloran

    Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. Louise Brunkwall, nutritionist och doktorand vid Lunds universitet, har i sin avhandling studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra tarmbakterier.

  • På diabetesläger med Diabetesmammorna i Ängskär

    Under fyra tillfällen i sommar hade barn med diagnosen typ 1-diabetes möjligheten att följa med på läger tillsammans med andra barn med diabetes. För sjunde året i rad anordnade Diabetesmammorna Lotta Carlberg och Helena Westlin detta populära läger. - I år hade vi 200 ansökningar till lägret, säger Lotta.

  • Viktnedgången gjorde Inger symtomfri från sin typ 2-diabetes

    Inger Söderman, 71 år, fick diagnosen typ 2-diabetes för fyra år sedan. Det var på en vanlig hälsoundersökning hos sin husläkare som det konstaterades att hon hade fått diabetes. - Min läkare sa då ”Vill du leva tills du är 70 så får du ändra på dina kost- och träningsvanor”. Jag blev livrädd och ansåg att detta inte var någon lek. Två år senare var hon symtomfri från sin diabetes.

  • Mutation gjorde oss bättre att tåla modern sockerrik mat

    Hälften av oss har en genetisk mutation som utvecklades när människan började odla marken och tillreda mat. Mutationen gör att vi bättre klarar av den kolhydratstinna och sockerrika maten som jordbruket erbjöd. Hälften av oss har inte den mutationen, modern kost pressar upp blodsockret och med det ökar risken för typ 2 diabetes.

  • Vid ett flertal tillfällen har Stefan hamnat i koma

    Stefan Lithner föddes i maj 1951. Vid tio månaders ålder fick han diagnosen diabetes typ 1. Hela Stefans liv har präglats av sjukdomen, val av yrke och mål som inte gick att uppnå på grund av hans diabetes. På 50-talet hade en enklare blodsockermätare för sjukvården utvecklats. Men det dröjde länge innan det var självklart att patienter själva skulle kunna testa sitt blodsocker - 25 år.

  • Att leva med typ 1-diabetes och andra sjukdomar

    Julia Andersson, fick diabetes typ 1 när hon var 6 år gammal. Förutom sin diabetes opererades Julia för en tumör i levern vid 17 års ålder, tumören gick att operera bort men något annat gick snett under operationen och när Julia vaknade var hon förlamad från naveln och ned. Det visade sig sedan vara en ryggmärgsskada. Vid 23 års ålder fick hon även diagnosen epilepsi.

  • Att få diagnosen typ 1-diabetes sent i livet

    Anette Rombout har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 48 år. Hon tror dock själv att hon har haft sjukdomen längre. - Jag visste innan att det var viktigt att äta rätt och har alltid tränat mycket Men jag förstår när jag blickar bakåt att jag har varit på gränsen till diabetes en längre tid men har hållit det i schack på grund av träning och bra kost, säger Anette.

  • Lägre insulindos med rätt mat

    ​Rebecca Ericsson fick diagnosen typ 1-diabetes i tonåren. Att växa upp med diabetes under tonåren kan vara jobbigt med tanke på att det är en känslig ålder då man vill vara som alla andra. När hennes barn även fick diagnosen typ 1-diabetes blev hennes liv helt annorlunda. - Men samtidigt kan man inte begränsa sig för mycket, säger Rebecca.

Visa mer