Det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid typ 2-diabetes är bräckligt, enligt Socialstyrelsen. Forskare vid Karolinska Institutet ska nu delta i det största projektet någonsin i Europa kring kost vid typ 2-diabetes, med målet att hitta effektiva kostbehandlingar som kan reversera typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes ökar risken för en rad sjukdomar, bland annat hjärt- kärlsjukdom och stroke.
Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet (tidskriften Diabetes Care). Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.
För tio år sedan fick Anja Perälä, 68, diagnosen typ 2-diabetes. Hon var då inne på vårdcentralen för att hon trodde hon var laktosintolerant. De tog då samtidigt ett blodsockervärde på henne, som var alldeles för högt. - Jag hade då märkt att jag ofta var hungrig och tog gärna en smörgås på kvällen, men kopplade inte det till diabetes, säger Anja.
Patienter med typ 2-diabetes utsöndrar inte bara för lite insulin utan också för mycket glukagon, vilket bidrar till dålig blodsockerkontroll. En ny studie från Uppsala universitet antyder att detta beror på att α-celler som utsöndrar glukagon har blivit resistenta mot insulin.
Lena har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 11 år. Det var i samband med att hennes farmor reagerade på att hon drack kopiösa mängder som hon misstänkte att något inte var som det skulle. Väl inne på vårdcentralen fick hon då kissa på en urinsticka då de kunde konstatera att Lena troligtvis hade typ 1-diabetes. - Men jag fick inte komma in på Akademiska förrän efter tre dagar, säger Lena.
Typ 2-diabetes är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet, visar en studie vid Göteborgs universitet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling.
Nu presenteras en stor studie om blodsockernivåers koppling till risker för organpåverkan hos personer med typ 1-diabetes. Studien kan vara med och utgöra ett viktigt underlag för diabetesvården, menar forskarna.
Vi på Diabetes Wellness vill önska Dig en riktigt Glad Påsk och hoppas Du får en lugn påsk i dessa oroliga tider. Lamm och ägg är väl det vi mest förknippar med påsken, där matentreprenören Gunnar Frykfors delar med sig av härliga recept inför påskhelgen. Vad sägs om grillad sparris med serranochips eller lammrostbiff med lammkorv, broccoli, rödbetor och rosmarinsky?
Johanna Lenback-Andersson, 41, har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 3,5 år. Med fyra graviditeter bakom sig och ett hektiskt liv har hon hållit sin diabetes i schack. Men självklart är hon orolig nu i dessa Coronatider med tanke på att hon är i en av riskgrupperna. - Det är klart att jag är orolig för Corona, men jag jobbar på som vanligt och hoppas att jag ska klara mig, säger Johanna.
Frakturer är dubbelt så vanliga bland diabetiker. Försämrad balans i kombination med ett skört skelett är två av orsakerna. Ändå är benbrott och andra frakturer en relativt okänd komplikation bland patienterna. Varje år faller tiotusentals personer i Sverige så svårt att de behöver sjukhusvård. Merparten är äldre och diabetiker är överrepresenterade.
2017 fick Dr Evelina Vågesjö ett forskningsanslag på 200 000 kronor från oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt "Mechanisms in skin wound healing in non-diabetic and diabetic conditions and the effect of wound treatment with chemokines". I dag är hon vd på Ilya Pharma som utvecklar nästa generations biologiska läkemedel, ILP100.
Forskare vid universitetet i Toronto, Kanada, där insulinet upptäcktes för 99 år sedan, arbetar nu med att utveckla ett plåster som vid behov utsöndrar insulinets motsats – hormonet glukagon. Ett plåster som kan komma att komplettera de glukagonpreparat som finns i dag, injektion eller nässpray. Insulinets uppgift är att sänka ett för högt blodsocker. Glukagonets att höja ett för lågt.
