HbA1c-värdet har i dag en mycket stor betydelse för diabetesvården vid bedömningen av den enskilda patientens glukoskontroll och risk för långtidskomplikationer. Målet för diabetesbehandlingen är ett så bra HbA1c-värde som möjligt utan hypoglykemier. God metabol kontroll direkt efter diagnos minskar risken för både förtida död och kardiovaskulär sjukdom..
När Ann von Liewen var 14 år och hade tillbringat sommaren med sin mamma på landet och druckit mycket samt gått ner i vikt förstod hennes mamma att något inte var som det skulle. Hennes mamma kontaktade då en läkare som hon kände som hänvisade dem till Hässleholms lasarett. - Jag hade då alldeles för högt blodsockervärde, fick diagnosen typ 1-diabetes och blev inlagd direkt, säger Ann.
I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.
Överviktskirurgi har i många studier lyfts fram som en näst intill magisk metod för viktnedgång och tillbakagång av typ 2-diabetes. En fråga som i stort sett har lämnats obesvarad är huruvida effekten av kirurgi skiljer sig från de effekter man får av en sträng lågkaloridiet. Detta har nu forskare vid Lunds universitet undersökt i en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
När Dan Beutlers dotter var ett och ett halvt år och blev orkeslös samt var trött förstod Dan och hans fru att något inte var som det skulle. De åkte då in till sjukhuset där läkaren skickade hem dem. - Läkaren sa att ”Det här är bara någon infektion”, säger Dan. När magen svullnade upp på Stella åkte de in igen akut till sjukhuset. Det visade sig då att hennes blodsockervärde låg på över 40.
När Marjaana hade känt sig trött under en längre period, gick hon till sin vårdcentral för att kolla vad det var för fel. Hon fick då beskedet att hon hade typ 2-diabetes. Läkaren skrev då ut Metformin som hon började ta, men slutade med dem bara efter någon vecka. - I och med att diabetes inte är en synlig sjukdom och jag inte mådde märkbart bättre, slutade jag med Metformin, säger Marjaana.
En nyligen publicerad rapport har ifrågasatt befintlig kunskap om typ 1-diabetes - genom att antyda att tillståndet kan finnas i två former.
Går det att återbilda insulinproducerande celler hos personer som haft typ 1-diabetes i mer än fem år och med låg eller obefintlig egen insulinproduktion? Det ska forskare i Uppsala studera inom ramen för en ny studie, ReGenerate-1.
När Artur Ringart var i 30-årsåldern hade han för högt blodtryck och fick börja äta blodtryckssänkande medicin. Cirka 20 år senare visade det sig att han hade typ 2-diabetes. - När jag fick beskedet ändrade jag min livsstil gällande både mat och motion, säger Artur.
Flera studier har undersökt och funnit ett starkt samband mellan diabetes och demens. Den förhöjda risken att insjukna i en demenssjukdom gäller både vid typ 1- och typ 2-diabetes. En väsentlig del av risken utgörs av alltför höga blodsockervärden.
I ett stort internationellt forskningssamarbete har forskare studerat vad som sker i nerverna vid diabetes med hjälp av synkrotronljus. – Kunskapen kan användas för att kartlägga mekanismer för hur nervtrådar förtvinar och försöker växa ut igen. Det här innebär att vi bättre kan förstå hur diabetes påverkar nerver i armar och ben, säger Lars Dahlin, professor vid Lunds universitet.
BM Sundin har levt med diabetes tätt inpå sig större delen av sitt liv, som anhörig med en son med typ 1-diabetes samt haft elever och människor i närheten av henne med sjukdomen. - Jag har alltid haft en ständig oro som mamma för min son med typ 1-diabetes, där det finns så stor okunskap om sjukdomen, säger BM.
