Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Diabetes och hjärt-kärlsjukdom bör ses som riskfaktorer för demens

    I takt med att befolkningen åldras insjuknar allt fler i demens. I dag har uppskattningsvis 160 000 personer diagnostiserad demenssjukdom och betydligt fler är drabbade. En forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att systemsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom bör ses som riskfaktorer för demens som uppkommer hos personer över 80 år.

  • Dr Eleanor Kennedy rapporterar från några av EASD:s höjdpunkter

    I år, med tanke på corona, så har den stora diabeteskongressen EASD, European Association for the Study of Diabetes, varit digital. Dr Eleanor Kennedy, DRWF Research Manager, från vår systerorganisation, följde i förra veckan, några av talarna och rapporterar från några av EASD:s höjdpunkter.

  • Ökad risk för viss typ av demens vid typ 2-diabetes

    ​Vid den digitala diabeteskongressen EASD presenterades bland annat resultaten av risken att drabbas av vaskulär demens för typ 2-diabetiker jämfört med en icke-diabetiker. En studie baserad på svenska registerdata pekar på en ökad risk för vaskulär demens men inte för alzheimer bland patienter med typ 2-diabetes. Men ett välinställt blodsocker kan minska risken.

  • Sömnproblem liten påverkan på typ 2-diabetiker som medicinerat

    ​Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att det påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning. För sjukdomens skull är det viktigaste att patienten fortsätter att medicinera.

  • Linda fick diagnosen typ 2-diabetes, men hade typ 1-diabetes

    Sommaren 2017, när Linda Juhlin skulle fylla 42, hade hon en enorm törstkänsla. - Jag kunde dricka en liter vatten, och efter fem minuter var jag törstig igen, säger Linda. Väl inne på vårdcentralen kunde läkaren konstatera att Linda hade typ 2-diabetes, som en månad senare visade sig vara typ 1.

  • När HbA1c inte stämmer

    HbA1c-värdet har i dag en mycket stor betydelse för diabetesvården vid bedömningen av den enskilda patientens glukoskontroll och risk för långtidskomplikationer. Målet för diabetesbehandlingen är ett så bra HbA1c-värde som möjligt utan hypoglykemier. God metabol kontroll direkt efter diagnos minskar risken för både förtida död och kardiovaskulär sjukdom..

  • Ann har lärt sig leva med ett galopperande blodsockervärde

    När Ann von Liewen var 14 år och hade tillbringat sommaren med sin mamma på landet och druckit mycket samt gått ner i vikt förstod hennes mamma att något inte var som det skulle. Hennes mamma kontaktade då en läkare som hon kände som hänvisade dem till Hässleholms lasarett. - Jag hade då alldeles för högt blodsockervärde, fick diagnosen typ 1-diabetes och blev inlagd direkt, säger Ann.

  • Nervblockad skyddar mot typ 1-diabetes

    I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.

  • Sträng diet förklarar fetmakirurgins magi

    Överviktskirurgi har i många studier lyfts fram som en näst intill magisk metod för viktnedgång och tillbakagång av typ 2-diabetes. En fråga som i stort sett har lämnats obesvarad är huruvida effekten av kirurgi skiljer sig från de effekter man får av en sträng lågkaloridiet. Detta har nu forskare vid Lunds universitet undersökt i en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.

Visa mer