Dr Josefine Jönsson har tilldelats ett forskningsanslag på 200 000 kronor

Dr Josefine Jönsson vid Lunds universitet har fått ett forskningsanslag på 200 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt "Transcriptional Profiling of Thymic T Cells to Uncover Mechanisms of Immune Protection in Type 1 Diabetes".
- Stödet från Diabetes Wellness Sverige gör det möjligt för oss att ta ett avgörande steg mot att förstå och på sikt kunna förebygga autoimmun diabetes, säger Josefine.

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Junior Grant är ett forskningsanslag för unga forskare som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Dr Josefine Jönsson arbetar i dag på Lunds universitet och erhåller 200 000 kronor för sitt projekt "Transcriptional Profiling of Thymic T Cells to Uncover Mechanisms of Immune Protection in Type 1 Diabetes".

Transkriptionell profilering av tymiska T-celler för att avslöja mekanismer för immunskydd vid typ 1-diabetes.
- Typ 1-diabetes (T1D) är en allvarlig autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar felaktigt attackerar och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Detta innebär att personer med T1D måste förlita sig på insulinbehandling hela livet – och även med noggrann behandling står de inför långsiktiga hälsorisker och en betydande belastning på det dagliga livet. Vad som orsakar att immunförsvaret går fel från första början är fortfarande en av de största obesvarade frågorna inom diabetesforskningen.

- Vårt projekt undersöker en nyligen identifierad gen, kallad Gimap4, som kan innehålla viktiga svar. Hos en speciell stam av råttor som är benägna att utveckla T1D har vi upptäckt att de med en specifik skyddande version av Gimap4 inte utvecklar sjukdomen – även när de bär på en annan högriskgen (Gimap5) som är känd för att främja autoimmunitet. Detta tyder på att Gimap4 aktivt kan skydda immunförsvaret från att attackera kroppens egna insulinproducerande celler.

- Vi strävar efter att förstå hur denna skyddande version av Gimap4 fungerar genom att studera T-celler, de immunceller som normalt lär sig att skilja mellan "själv" och "icke-själv" i ett organ som kallas tymus. Genom att använda en teknik som kallas RNA-sekvensering kommer vi att undersöka genaktivitet i tymiska T-celler från råttor med och utan den skyddande genen.
Detta kommer att göra det möjligt för oss att identifiera vilka biologiska vägar som kan hindra immunförsvaret från att attackera bukspottkörteln.

- Våra resultat kan få en verklig inverkan. Genom att identifiera de gener och immunmekanismer som erbjuder naturligt skydd mot typ 1-diabetes hoppas vi kunna upptäcka nya sätt att förebygga sjukdomen innan den börjar. Parallellt kommer vi att jämföra våra resultat med data från barn och ungdomar som deltar i en stor studie på människor (TEDDY-kohorten), vilket hjälper oss att överbrygga klyftan mellan djurmodeller och framtida behandlingar för människor.

- I slutändan kan denna forskning leda till tidiga biomarkörer eller till och med förebyggande behandlingar som kan fördröja eller stoppa uppkomsten av typ 1-diabetes helt och hållet – vilket förändrar framtiden för de som är i riskzonen.

Varför började du forska?
- Jag har alltid haft en stark nyfikenhet på hur kroppen fungerar – särskilt hur små förändringar på molekylär nivå kan få så stora konsekvenser för vår hälsa. Att forska ger mig möjlighet att bidra till ny kunskap som på sikt kan göra skillnad för människor.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Jag valde att fokusera på typ 1-diabetes eftersom sjukdomen drabbar så många barn och unga, och fortfarande saknar bot. Det är en sjukdom där mycket är känt – men där avgörande pusselbitar fortfarande saknas.
Trots att jag är relativt ny inom området såg jag en möjlighet att bidra med nya perspektiv genom min bakgrund och de metoder jag tidigare använt, som är relativt ovanliga inom typ 1-diabetesforskningen. Det känns inspirerande att kunna kombinera traditionella djurmodeller med moderna analysmetoder för att förstå sjukdomen på ett nytt sätt.

Kan du berätta mer om projektet?
- Mitt projekt handlar om den så kallade BB-råttan, en unik djurmodell som spontant utvecklar typ 1-diabetes. Det är en modell som har studerats i över 40 år, bland annat av Åke Lernmark vid Lunds universitet, och som har varit central för vår förståelse av autoimmun diabetes.
Vi har nyligen gjort en oväntad upptäckt: en ny stam av BB-råttor som bär på en muterad gen kopplad till typ 1-diabetes, men som inte utvecklar sjukdomen. Dessa råttor verkar ha en tidigare okänd skyddande genvariant, vilket väcker hopp om nya sätt att förebygga eller stoppa sjukdomsförloppet.
I projektet försöker vi nu förstå hur den skyddande genvarianten fungerar – på både molekylär och immunologisk nivå – och om samma mekanismer finns hos människor.

Vad är målet med projektet?
- Målet är att identifiera och förstå de skyddande mekanismer som gör att vissa BB-råttor inte utvecklar typ 1-diabetes, trots genetisk risk.
Genom att kartlägga dessa mekanismer hoppas vi kunna hitta biologiska och immunologiska processer som kan användas som grund för nya behandlingar.
Det långsiktiga målet är att utveckla terapier som kan hindra immunsystemet från att angripa kroppens egna insulinproducerande celler – och på sikt bidra till att förhindra att sjukdomen bryter ut.

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
- Vår forskning har lett till upptäckten av en tidigare okänd skyddande genvariant hos BB-råttor. Det är en viktig pusselbit som hjälper oss förstå varför vissa individer – trots genetisk risk – inte utvecklar typ 1-diabetes.
Vi arbetar nu med att undersöka om samma skyddsmekanismer finns hos människor, bland annat genom analyser av data från TEDDY-studien (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young). Om vi kan visa att samma processer finns hos människor, skulle det vara ett stort steg mot att kunna utveckla förebyggande behandlingar.

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- Jag är fortfarande relativt ny inom området, men jag ser tydligt hur diabetesforskningen har utvecklats mot att bli allt mer tvärvetenskaplig och datadriven. Tack vare nya teknologier kan vi nu studera immunsystemet och genetiska faktorer med en detaljrikedom som tidigare inte var möjlig. Samtidigt har samarbetet mellan genetik, immunologi, dataanalys och bioteknologi blivit allt starkare, vilket gör det möjligt att angripa sjukdomen ur flera perspektiv samtidigt.
Tillgången till stora datamängder – till exempel genom internationella studier som TEDDY – har dessutom öppnat nya möjligheter att upptäcka samband som tidigare var dolda och därmed gett oss en djupare förståelse för hur typ 1-diabetes utvecklas.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Jag ser den snabbaste utvecklingen inom immunologisk forskning och inom preventiva behandlingar – alltså försök att stoppa sjukdomen redan innan den bryter ut. Möjligen är jag något partisk, men jag tror verkligen att just immunologin kommer att spela en nyckelroll i framtidens behandlingar av typ 1-diabetes.
Under de kommande tio åren förväntar jag mig stora framsteg i förståelsen av hur immunförsvaret regleras och hur det går att påverka innan det attackerar betacellerna. Den kunskapen kan bana väg för helt nya terapier som bromsar eller till och med förhindrar sjukdomens utveckling.

Hur har forskningsanslaget från oss hjälpt dig att finansiera ditt projekt? .
- Stödet från Diabetes Wellness Sverige kommer att vara helt avgörande för nästa fas i projektet. Anslaget gör det möjligt att genomföra RNA-sekvensering av sorterade T-celler från thymus hos BB-råttor – ett avancerat och kostsamt moment som är centralt för att förstå hur den skyddande genvarianten bidrar till immunologisk tolerans och motståndskraft mot typ 1-diabetes.
Med finansieringen kan vi generera helt nya data om de tidigaste immunologiska mekanismerna bakom sjukdomen. Resultaten kommer att ge oss insikt i hur den nyligen upptäckta genvarianten skyddar mot sjukdom, och samtidigt möjliggöra jämförelser med humana data, vilket stärker projektets kliniska relevans.
Kort sagt – stödet från Diabetes Wellness Sverige gör det möjligt för oss att ta ett avgörande steg mot att förstå och på sikt kunna förebygga autoimmun diabetes.

Totalt har 1 miljon kronor tilldelats till fem unga forskare under 2025 av oss på Diabetes Wellness Sverige.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat