Två personer kan ha helt olika risk att utveckla typ 2-diabetes, trots samma BMI, beroende på vilka biologiska mekanismer som ligger bakom deras vikt. Vissa typer av övervikt ökar risken för diabetes, medan andra inte påverkar risken alls, eller verkar skydda mot sjukdomen, skriver Uppsala universitet. I en ny studie beskriver forskare de olika molekylära processer som driver dessa skillnader.
Havregryn är mer än bara en populär frukostklassiker, som även har flera hälsofördelar, skriver Dagens SE. Det är en näringsrik matvara som kan spela en betydande roll i att förbättra blodsockernivåer och främja hjärthälsa. Forskning visar att betaglukan, en löslig fiber som finns i havre, kan bidra till att minska blodsockertoppar efter måltider, enligt EFSA.
Kjell fick diagnosen typ 2-diabetes i juli 2025 med mycket högt HbA1c (83) efter att ha sökt läkarvård för svullna fötter. Genom att ta bort socker, strukturera sin kost, och börja motionera regelbundet uppnådde han remission på ett år med normala blodsockervärden och 41 kilos viktminskning, . Hans erfarenhet visar att livsstilsförändringar kan vara effektivare än medicinering för typ 2-diabetes.
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
I takt med att fler män söker hjälp för fertilitetsproblem, blir det allt tydligare att manlig infertilitet handlar om mer än bara svårigheter att få barn. Nedsatt spermakvalitet kan vara en tidig varningssignal för allvarliga sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Dessutom kan dessa problem påverka den kvinnliga partnerns graviditet och barnets hälsa.
Aubergine är inte bara en välbekant och populär grönsak, utan den visar sig ha betydande hälsofördelar samt hjälper också till att kontrollera blodsockret och andra ämnesomsättningsstörningar.
När proffstränaren och kusken Micael Melander skulle fylla 15 år fick han diagnosen typ 1-diabetes, en händelse som skulle komma att definiera mycket av hans liv – till transplantationen i mars 2026 som förändrade allt. Efter fyra decennier är han nu fri från sin diabetes. - Det är underbart. Man törs nästan inte tala om det för en diabetiker att jag har blivit fri från min diabetes, säger Micael.
En hälsosam kost kopplas till lägre risk för demens, även hos äldre vars blodprover tyder på en ökad risk för tillståndet. Det visar en ny svensk studie. Mest konsekventa var sambanden för ett kostmönster med lägre inflammatorisk potential. Matvanorna kan också påverka blodtryck, blodsocker, blodfetter och risken för hjärt-kärlsjukdom.
När vi åldras blir våra kroppar mer känsliga för vad vi äter varje dag. Efter 50 års ålder börjar ämnesomsättningen sakta ner, immunförsvaret försvagas och risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och benskörhet ökar. Att justera vår kost hjälper därför inte bara till att upprätthålla hälsan utan bidrar också till ett längre liv.
En studie av nästan en halv miljon människor visar att det finns en sak som är värre än att vara överviktig när det gäller risken att utveckla diabetes. Forskare pekar på en specifik vana du kan införliva i ditt dagliga liv för att undvika den vanliga sjukdomen.
Ungefär 800 000 svenskar lever i dag med en diabetesdiagnos, men mörkertalet är stort. I Stockholms län har uppskattningsvis 296 000 invånare typ-2 diabetes. Samhällskostnaden i Sverige uppgår till 34 miljarder kronor per år, motsvarande 7,9 miljarder i Stockholms län. Vården behöver bli bättre på att förebygga typ 2-diabetes och förbättra behandlingen av all diabetes, skriver Anders Lundgren.
Tydliga förändringar i tarmfloran och störningar i kroppens ämnesomsättning går att spåra hos människor som långt senare insjuknar i typ 2-diabetes. Det visar en stor svensk studie som letts av forskare från Chalmers tekniska högskola. Upptäckten banar väg för att i ett tidigt skede identifiera personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes, och därmed kunna sätta in förebyggande åtgärder.
Rasmus Wranå, olympisk guldmedaljör i curling, diagnostiserades med typ 1-diabetes för drygt ett år sedan. Trots sjukdomen fortsätter han sin elitidrottskarriär och hanterar insulinbehandlingen väl genom daglig dosering och blodsockerkontroll. - Jag tycker ändå att allting har gått väldigt bra. Så länge jag håller koll på insulinet, går det hittills väldigt bra för mig, säger Rasmus.
En studie från universitetet i São Paulo har avslöjat att personer med diabetes som drabbats av Covid-19 ofta har svårare att återhämta sig. Forskningen följde 870 individer under sju månader efter sjukhusvistelse, vilket visade att de tenderade att uppleva fler komplikationer kopplade till långtidscovid och hade en sämre livskvalitet samt krävde tätare och mer långvarig uppföljning av vårdteam.
Ny forskning har visat att personer med blodgrupp B kan löpa en högre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med andra blodgrupper.
Obesitas är vanligt men ofta odiagnostiserat i svensk sjukvård och kopplat till kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Det visar en ny studie med forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism. Resultaten pekar på behov av bättre upptäckt och behandling.
Under 21-23 maj bjöd Gävle in en internationell samling av forskare, kliniker och andra intressenter inom det ständigt växande diabetologiområdet till SSSD (The Scandinavian Society for the Study of Diabetes). Med ett spännande program, inklusive viktiga opinionsledare och stjärnforskare i aspekterna av diabetes.
Kaffe har länge varit föremål för debatt, med rubriker som svänger mellan hälsovarningar och lovord. För många är denna populära dryck en del av vardagen, men vad säger forskningen egentligen? Vi dyker ner i fakta och myter för att ge klarhet i kaffets påverkan på vår hälsa.
Karins dotter Elsa fick typ 1-diabetes när hon var tre och ett halvt år. - Det var på nyårsafton 2016 när min syster som har typ 1-diabetes kollade Elsas blodsocker med sin mätare, som visade på high, som vi förstod att hon hade typ 1-diabetes. Men samtidigt hade jag ingen tanke på att mitt barn kunde ha diabetes typ 1, säger Karin.
En behandling som har visat sig minska utvecklingen av åderförfettningsplack hos möss har nu testats på människor med psoriasis. Jan Nilsson vid Lunds universitet är en av forskarna bakom studien som visade på en minskad inflammation i kranskärlen, vilket i sin tur kan ge minskad risk att dö av hjärtinfarkt hos dessa patienter. Personer med diabetes kan få nytta av behandlingen i framtiden.
