Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Anna Fritjofson har levt med typ 1-diabetes i 62 år

    Anna Fritjofson, 71 år, har levt med typ 1-diabetes i 62 år. - På den tiden, när jag fick det, visste inte många vad diabetes var, säger Anna. I dag, med all teknik, så är det inte lika omständligt att leva med sjukdomen som det var när Anna fick sin diabetes. I dag mår hon bra och hoppas att det ska komma ett botemedel inom snar framtid.

  • Gåtan med metabola minnet förklarad?

    Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minne”. Uttrycket har sedan dess fått fick stor spridning.

  • Livet upp och ner del 13

    Att vara separerade och ha barn varannan vecka kan vara svårt nog, lägg då till diabetes så kan du lätt förstå att det blir aningen värre. Finns det redan konflikter i relationen så blir dom definitivt inte bättre av att ha ett svårt sjukt barn tillsammans. Från Början trodde jag det, jag trodde och tyckte det blev bättre, vi kom någonstans närmare igen då vårt gemensamma barn blev väldigt sjukt.

  • ​ Höga blodsockervärden som barn ökar risken för tidig död

    Barn med typ 1-diabetes som för ofta har för höga blodsockervärden löper större risk att dö innan de fyller 30 år. Vanligaste dödsorsakerna är akuta diabeteskomplikationer. Slutsatsen drar svenska forskare som undersökt sambandet för ett stort antal typ 1 diabetiker mellan åren 2006 och 2014. De påpekar dock att dagens bättre blodsockerkontroll sannolika kommer att minska risken.

  • Banan är min bästa räddare

    ​"Hur mår du Evelyn?" Ropar min kollega när jag går förbi med banan i handen, bananskalet försökte jag kasta i soptunnan, men missade. Lågt socker. Till svar vinkar jag med bananen och säger att snart är det bra.

  • Roger lär andra leva ett hälsosammare liv

    Roger Hallstensson fick typ 2-diabetes för ett halvår sedan. Han hade dock inga typiska symtom för sjukdomen, utan det var på grund av en annan anledning som han var inne på sjukhuset, som det uppdagades. - Jag kände inte igen de vanliga symtomen som törst eller några andra tecken på att det kunde vara diabetes, säger Roger.

  • Ny satsning på biobank med fokus på folksjukdomar

    Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer. - Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder.

  • Jag testar Dexcom

    ​Jag testade CGM-mätaren Dexcom G4 i jakt på att göra min egen vardag lite tryggare och enklare. Egentligen var detta det första steg jag tagit till att testa ”ny utrustning” sedan jag för första gången fick tillgång till Freestyle Libre, och bortsett från Libren har jag i stort sett använt samma hjälpmedel sedan jag diagnostiserades för tolv år sedan.

  • Rapport från ATTD 2020

    Den 19-22 februari hölls konferensen ATTD i Madrid gällande avancerad forskning inom teknik och behandlingar för diabetes, och visade upp det senaste för kliniker, bransch- och företagspersonal, sjuksköterskor, företagare, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera de senaste tekniska framstegen, utvecklingen, möjligheterna och utmaningarna i behandlingen av diabetes.

  • Djupa blodsockerfall och kognitiv svikt hos äldre

    Sambandet djupa blodsockerfall och försämrade kognitiva funktioner hos barn med typ 1-diabetes är i forskningen väl undersökt och beskrivet. Men hur det är med de äldre är mer okänt, bland de som har haft sjukdomen i många år och haft flera, kanske många, djupa blodsockerfall. Hur har deras kognition påverkats av sjukdomen?

  • Ju mer socker desto färre vitaminer

    ​Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum.

  • Björn Eriksson håller sin diabetes i schack

    Björn Eriksson har under ett flertal år levt ett stressigt liv med uppdrag som rikspolischef, chef för Interpol samt varit landshövding i Östergötland under 14 år. Stress, lätt övervikt samt ibland ett osunt leverne tror Björn var det som utlöste hans typ 2-diabetes. - Jag tror att jag hade haft sjukdomen under en lång tid i och med att mitt blodsockervärde låg på gränsvärdet, säger Björn.

  • Tarmhormon kan öka risken för hjärt- kärlsjukdom

    ​En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.

  • ​Kiseldioxidpartiklar kan leda till nya metoder för behandling av fetma

    Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.

  • ​Pris till forskning om genen som ökar risken för typ 2-diabetes på Grönland

    Leif C Groop-priset för framstående diabetesforskning tilldelas Niels Grarup vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research vid Köpenhamns universitet. I sin forskning har han bland annat visat att det finns en genetisk förklaring till ökningen av typ 2-diabetes på Grönland. Priset på 100 000 kronor ut i samband med Diabetesforskningens dag som arrangeras av Lunds universitet.

  • Jonas viktnedgång gav honom ett jämnare blodsockervärde

    ​När Jonas Karlsson var 12 år fick han diagnosen typ 1-diabetes. I dag har han levt med sjukdomen i över 30 år och har lärt sig att ta till vara på sig själv så att han får så få komplikationer som möjligt. - Än så länge är det bara ögonen som har drabbats där jag har fått gjort ett flertal laseroperationer, säger Jonas.

  • Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes

    ​Med hjälp av lipidomik, en teknik som mäter blodfetternas sammansättning på molekylnivå, och maskininlärning, har forskare vid Lunds universitet identifierat en blodfettsprofil som förbättrar möjligheten att flera år i förväg bedöma risken för att insjukna i typ 2-diabetes. Blodfettsprofilen kan även kopplas till viss kost och graden av fysisk aktivitet.

  • Kom med på en inspirerande matlagningskurs

    ​Välkommen till en inspirerande matlagningskurs med diabetikern och entreprenören Gunnar Frykfors måndagen den 23 mars. Till ett specialpris på endast 695,- per person kommer du att få laga en tre till fyra-rätters middag med diabetesanpassad kost.

  • ​ Diabetesmedlet som minskar återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom

    Metformin är det äldsta och fortfarande mest använda läkemedlet vid typ 2-diabetes. Ursprungligen mot för höga blodsockervärden men ju mer forskning som görs om metformin desto fler goda effekter upptäcks. Nya rön visar att risken för ett återfall i akut hjärt- kärlsjukdom dramatiskt minskar om patienten behandlas med metformin.

Visa mer