Forskare vid universitetet i Toronto, Kanada, där insulinet upptäcktes för 99 år sedan, arbetar nu med att utveckla ett plåster som vid behov utsöndrar insulinets motsats – hormonet glukagon. Ett plåster som kan komma att komplettera de glukagonpreparat som finns i dag, injektion eller nässpray. Insulinets uppgift är att sänka ett för högt blodsocker. Glukagonets att höja ett för lågt.
Där står jag med räkningen i handen, 3500 kr. ”För vad?!” Skriker min hjärna, precis när jag bara har en vecka kvar på min jobbanställning. Då vaknar jag, jag ligger i min säng, utan någon räkning i min hand. Om två timmar ska jag byta ut min Animas pump mot den nya Tandem och Dexcom, efter 10 år med Animas ska jag byta ut den. Nervositeten och rädslan inför detta har börjat påverka mina drömmar.
Gällande coronaviruset, covid-19, bör du som diabetiker vara extra vaksam för symtom som hosta, feber och andningsbesvär. Risken för smittspridning av coronaviruset i Sverige bedöms som mycket hög. Folkhälsomyndigheten uppmanar människor med symtom att undvika sociala kontakter för att inte smitta andra där UD avråder från alla icke nödvändiga resor till alla länder.
Anna Fritjofson, 71 år, har levt med typ 1-diabetes i 62 år. - På den tiden, när jag fick det, visste inte många vad diabetes var, säger Anna. I dag, med all teknik, så är det inte lika omständligt att leva med sjukdomen som det var när Anna fick sin diabetes. I dag mår hon bra och hoppas att det ska komma ett botemedel inom snar framtid.
Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minne”. Uttrycket har sedan dess fått fick stor spridning.
Att vara separerade och ha barn varannan vecka kan vara svårt nog, lägg då till diabetes så kan du lätt förstå att det blir aningen värre. Finns det redan konflikter i relationen så blir dom definitivt inte bättre av att ha ett svårt sjukt barn tillsammans. Från Början trodde jag det, jag trodde och tyckte det blev bättre, vi kom någonstans närmare igen då vårt gemensamma barn blev väldigt sjukt.
Barn med typ 1-diabetes som för ofta har för höga blodsockervärden löper större risk att dö innan de fyller 30 år. Vanligaste dödsorsakerna är akuta diabeteskomplikationer. Slutsatsen drar svenska forskare som undersökt sambandet för ett stort antal typ 1 diabetiker mellan åren 2006 och 2014. De påpekar dock att dagens bättre blodsockerkontroll sannolika kommer att minska risken.
"Hur mår du Evelyn?" Ropar min kollega när jag går förbi med banan i handen, bananskalet försökte jag kasta i soptunnan, men missade. Lågt socker. Till svar vinkar jag med bananen och säger att snart är det bra.
Roger Hallstensson fick typ 2-diabetes för ett halvår sedan. Han hade dock inga typiska symtom för sjukdomen, utan det var på grund av en annan anledning som han var inne på sjukhuset, som det uppdagades. - Jag kände inte igen de vanliga symtomen som törst eller några andra tecken på att det kunde vara diabetes, säger Roger.
Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer. - Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder.
Jag testade CGM-mätaren Dexcom G4 i jakt på att göra min egen vardag lite tryggare och enklare. Egentligen var detta det första steg jag tagit till att testa ”ny utrustning” sedan jag för första gången fick tillgång till Freestyle Libre, och bortsett från Libren har jag i stort sett använt samma hjälpmedel sedan jag diagnostiserades för tolv år sedan.
Den 19-22 februari hölls konferensen ATTD i Madrid gällande avancerad forskning inom teknik och behandlingar för diabetes, och visade upp det senaste för kliniker, bransch- och företagspersonal, sjuksköterskor, företagare, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera de senaste tekniska framstegen, utvecklingen, möjligheterna och utmaningarna i behandlingen av diabetes.
Sambandet djupa blodsockerfall och försämrade kognitiva funktioner hos barn med typ 1-diabetes är i forskningen väl undersökt och beskrivet. Men hur det är med de äldre är mer okänt, bland de som har haft sjukdomen i många år och haft flera, kanske många, djupa blodsockerfall. Hur har deras kognition påverkats av sjukdomen?
Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en världsunik studie som nu påbörjas vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på.
Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum.
Björn Eriksson har under ett flertal år levt ett stressigt liv med uppdrag som rikspolischef, chef för Interpol samt varit landshövding i Östergötland under 14 år. Stress, lätt övervikt samt ibland ett osunt leverne tror Björn var det som utlöste hans typ 2-diabetes. - Jag tror att jag hade haft sjukdomen under en lång tid i och med att mitt blodsockervärde låg på gränsvärdet, säger Björn.
En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.
Leif C Groop-priset för framstående diabetesforskning tilldelas Niels Grarup vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research vid Köpenhamns universitet. I sin forskning har han bland annat visat att det finns en genetisk förklaring till ökningen av typ 2-diabetes på Grönland. Priset på 100 000 kronor ut i samband med Diabetesforskningens dag som arrangeras av Lunds universitet.
När Jonas Karlsson var 12 år fick han diagnosen typ 1-diabetes. I dag har han levt med sjukdomen i över 30 år och har lärt sig att ta till vara på sig själv så att han får så få komplikationer som möjligt. - Än så länge är det bara ögonen som har drabbats där jag har fått gjort ett flertal laseroperationer, säger Jonas.
