Johanna Lenback-Andersson, 41, har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 3,5 år. Med fyra graviditeter bakom sig och ett hektiskt liv har hon hållit sin diabetes i schack. Men självklart är hon orolig nu i dessa Coronatider med tanke på att hon är i en av riskgrupperna. - Det är klart att jag är orolig för Corona, men jag jobbar på som vanligt och hoppas att jag ska klara mig, säger Johanna.
Är du som diabetiker orolig i dessa Coronatider och har något som du undrar över? Då kan vår legitimerade sjuksköterska svara på dina frågor.
Frakturer är dubbelt så vanliga bland diabetiker. Försämrad balans i kombination med ett skört skelett är två av orsakerna. Ändå är benbrott och andra frakturer en relativt okänd komplikation bland patienterna. Varje år faller tiotusentals personer i Sverige så svårt att de behöver sjukhusvård. Merparten är äldre och diabetiker är överrepresenterade.
2017 fick Dr Evelina Vågesjö ett forskningsanslag på 200 000 kronor från oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt "Mechanisms in skin wound healing in non-diabetic and diabetic conditions and the effect of wound treatment with chemokines". I dag är hon vd på Ilya Pharma som utvecklar nästa generations biologiska läkemedel, ILP100.
Känner ni er lika stressade som mig? För varje dag som går så blir situationen bara värre och värre. Värre i Världen och värre i Sverige. Tyvärr så kan vi ju inte jämföra Sverige mot andra länder längre då vi slutat att testa många personer här hemma, bara dom som kommer in till sjukhuset med symtom. Vad vi definitivt vet är att detta är ett faktum just nu.
Sedan 2014 har stiftelsen Diabetes Wellness Sverige delat ut ett specifikt forskningsanslag, Junior Grant, till forskare i början av sin forskarkarriär inom diabetes. I januari utdelades återigen forskningsanslaget på 200 000 kronor vardera till fem unga forskare för vidare forskning inom diabetes, där Jonathan Cedernaes var en av dem som fick motta ett forskningsanslag.
Forskare vid universitetet i Toronto, Kanada, där insulinet upptäcktes för 99 år sedan, arbetar nu med att utveckla ett plåster som vid behov utsöndrar insulinets motsats – hormonet glukagon. Ett plåster som kan komma att komplettera de glukagonpreparat som finns i dag, injektion eller nässpray. Insulinets uppgift är att sänka ett för högt blodsocker. Glukagonets att höja ett för lågt.
Där står jag med räkningen i handen, 3500 kr. ”För vad?!” Skriker min hjärna, precis när jag bara har en vecka kvar på min jobbanställning. Då vaknar jag, jag ligger i min säng, utan någon räkning i min hand. Om två timmar ska jag byta ut min Animas pump mot den nya Tandem och Dexcom, efter 10 år med Animas ska jag byta ut den. Nervositeten och rädslan inför detta har börjat påverka mina drömmar.
Gällande coronaviruset, covid-19, bör du som diabetiker vara extra vaksam för symtom som hosta, feber och andningsbesvär. Risken för smittspridning av coronaviruset i Sverige bedöms som mycket hög. Folkhälsomyndigheten uppmanar människor med symtom att undvika sociala kontakter för att inte smitta andra där UD avråder från alla icke nödvändiga resor till alla länder.
Anna Fritjofson, 71 år, har levt med typ 1-diabetes i 62 år. - På den tiden, när jag fick det, visste inte många vad diabetes var, säger Anna. I dag, med all teknik, så är det inte lika omständligt att leva med sjukdomen som det var när Anna fick sin diabetes. I dag mår hon bra och hoppas att det ska komma ett botemedel inom snar framtid.
Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minne”. Uttrycket har sedan dess fått fick stor spridning.
Att vara separerade och ha barn varannan vecka kan vara svårt nog, lägg då till diabetes så kan du lätt förstå att det blir aningen värre. Finns det redan konflikter i relationen så blir dom definitivt inte bättre av att ha ett svårt sjukt barn tillsammans. Från Början trodde jag det, jag trodde och tyckte det blev bättre, vi kom någonstans närmare igen då vårt gemensamma barn blev väldigt sjukt.
Barn med typ 1-diabetes som för ofta har för höga blodsockervärden löper större risk att dö innan de fyller 30 år. Vanligaste dödsorsakerna är akuta diabeteskomplikationer. Slutsatsen drar svenska forskare som undersökt sambandet för ett stort antal typ 1 diabetiker mellan åren 2006 och 2014. De påpekar dock att dagens bättre blodsockerkontroll sannolika kommer att minska risken.
"Hur mår du Evelyn?" Ropar min kollega när jag går förbi med banan i handen, bananskalet försökte jag kasta i soptunnan, men missade. Lågt socker. Till svar vinkar jag med bananen och säger att snart är det bra.
Roger Hallstensson fick typ 2-diabetes för ett halvår sedan. Han hade dock inga typiska symtom för sjukdomen, utan det var på grund av en annan anledning som han var inne på sjukhuset, som det uppdagades. - Jag kände inte igen de vanliga symtomen som törst eller några andra tecken på att det kunde vara diabetes, säger Roger.
Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer. - Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder.
Jag testade CGM-mätaren Dexcom G4 i jakt på att göra min egen vardag lite tryggare och enklare. Egentligen var detta det första steg jag tagit till att testa ”ny utrustning” sedan jag för första gången fick tillgång till Freestyle Libre, och bortsett från Libren har jag i stort sett använt samma hjälpmedel sedan jag diagnostiserades för tolv år sedan.
Den 19-22 februari hölls konferensen ATTD i Madrid gällande avancerad forskning inom teknik och behandlingar för diabetes, och visade upp det senaste för kliniker, bransch- och företagspersonal, sjuksköterskor, företagare, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera de senaste tekniska framstegen, utvecklingen, möjligheterna och utmaningarna i behandlingen av diabetes.
Sambandet djupa blodsockerfall och försämrade kognitiva funktioner hos barn med typ 1-diabetes är i forskningen väl undersökt och beskrivet. Men hur det är med de äldre är mer okänt, bland de som har haft sjukdomen i många år och haft flera, kanske många, djupa blodsockerfall. Hur har deras kognition påverkats av sjukdomen?
Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en världsunik studie som nu påbörjas vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på.
