Många vet inte att de har diabetes
Ta reda på varför 4 miljoner människor med diabetes inte vet att de har det. Det är viktigt att öka medvetenheten om förebyggande och behandling av sjukdomen.
Ta reda på varför 4 miljoner människor med diabetes inte vet att de har det. Det är viktigt att öka medvetenheten om förebyggande och behandling av sjukdomen.
19-åriga Alice fick typ 1-diabetes när hon var 11 år. En känslig ålder där hon kände sig annorlunda. - Jag ville ju bara vara normal, som alla andra, säger Alice. I dag satsar hon på en rallykarriär och vill visa att hon klarar av sin sjukdom trots pendlande blodsockervärden.
16-årige Anton Linds insulinpump gav honom mer insulin än vad han behövde – vid flera tillfällen. Vilket bland annat gav honom minnesförlust. – Hade jag inte fattat att det var något som inte stämde så hade jag inte levt idag, säger Anton till Newsner.
Forskning vid Lunds universitet visar att de biologiska föräldrarnas gener påverkar barnets insulinfunktion samt förmågor att reglera blodsockernivåer och blodfetter på olika sätt. Med hjälp av sådan kunskap kan det bli möjligt att utveckla förebyggande behandlingar som minskar barnets risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Frågan är inte om vi har råd att satsa på fysisk aktivitet. Frågan är om vi har råd att låta bli, skriver överläkaren och professorn Ylva Trolle Lagerros tillsammans med Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa.
Barnmorskan Lina, en av deltagarna i Hela Sverige bakar, fick diagnosen typ 1-diabetes och under inspelningen av Hela Sverige bakar 2024. - Några veckor innan inspelningen av programmet började jag märka att jag var väldigt trött. Jag ville förbereda mig inför tävlingen och stod och provbakade flera timmar per dygn, jobbade heltid och trodde att jag var trött på grund av att det var mycket då.
I dag är det Världshälsodagen vilken uppmärksammas varje år som också markerar grundandet av Världshälsoorganisationen (WHO). Det finns ett specifikt tema som väljs ut varje år som lyfter fram prioriteringen av folkhälsan.
I januari då Albin var trött och hängig samt hade gått ner tio kilo i vikt misstänkte en kamrat på hans skola, som har diabetes, att han också kunde ha diabetes.
- Hon tog med sig sin mätare till skolan, där mätaren visade på ”high” när jag testade mig, då jag direkt åkte in på akuten och fick diagnosen diabetes, säger Albin.
Under cirka sex veckors tid hade Albin Flodqvist, 18 år, varit trö
Landstinget inrättar ett center för barndiabetes – med inriktning på ADHD och autism. – Det här är en grupp som har svårare att sköta sin diabetes, säger Veronika Lindberg på Stockholms diabetesförening.
Konsumtionen av frukt och bär, grönsaker, rotsaker och fisk fortsätter att minska bland vuxna svenskar medan allt fler dricker sötade drycker, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor”. – De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, säger utredaren Pia Lindeskog.
Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.
I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.
Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, typ 2-diabetes och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.
Antalet barn som får diabetes ökar dramatiskt, och problemet verkar vara större ju längre norrut man bor. Det betyder att Norge ligger i världstoppen vad gäller statistik.
En ny enkät från Ung Diabetes visar att nästan två av tre unga med diabetes påverkas psykiskt av sjukdomen och oroar sig för framtida hälsa.
När Cecilia var tretton år fick hon diagnosen typ 1-diabetes. - Det var under påsken för åtta år sedan, då jag var törstig, kissade mycket och var trött samt klagade på att jag hade ont i magen, som min mamma misstänkte att det var någonting som inte stod rätt till, säger Cecilia.
År 2025 lämnar barn inom TEDDY-studien in de sista proverna på mottagningar i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Den internationella studien har gett mycket ny kunskap om hur sjukdomen utvecklas. Nu fortsätter analysarbetet med det långsiktiga målet att förebygga sjukdomen.
Antalet barn med diabetes har mångdubblats under de senaste decennierna. Det verkar också som att fler unga får diagnosen ju längre norrut man bor, vilket gör att norska barn ligger i världstoppen när det gäller diabetesförekomst.
När barnbarnet plötsligt insjuknade i typ 1-diabetes fattade barnets farmor ett beslut – hon skulle bidra till forskningen som försöker lösa den obotliga sjukdomens gåta. Tack vare donatorns generösa gåva kan nu forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) växla upp sina ansträngningar i kampen mot typ 1-diabetes.
När Josefines dotter Astrid var ett år och fyra månader fick hon diagnosen typ 1-diabetes. - I och med att Astrid hade haft urinvägs- och njurbäckeninflammation någon månad innan och fick feber så förstod jag att det var något annat, säger Josefine.