Ekobrott en allt viktigare del av den organiserade brottsligheten

Under 2023 ökade inflödet av ärenden till Ekobrottsmyndigheten (EBM) med drygt 20 procent. Cirka 2 300 personer lagfördes vilket är en ökning med drygt 200 personer. Samtidigt blir ekobrott ett allt vanligare inslag i den grova organiserade brottsligheten. Detta och mycket annat framkommer i myndighetens årsredovisning för 2023 som nu har lämnats till regeringen.

Under det gångna året har EBM sett hur kriminella med kopplingar till väpnade gängkonflikter har förekommit i myndighetens underrättelseflöde och utredningar.

– Vi ser en utveckling där kriminella med lång erfarenhet inom annan organiserad brottslighet, som narkotikabrott och vapenhandel, utvidgar sin brottslighet till att inkludera även ekonomisk brottslighet, säger Monica Rodrigo, generaldirektör vid EBM.

– Kriminella nätverk finansierar sin brottsliga verksamhet, tvättar pengar, sprider riskerna och säkrar inflödet av brottsvinster genom att driva företag. Kunskapen hos de kriminella ökar när det gäller avancerade brottsupplägg där företag används som brottsverktyg, säger Monica Rodrigo.

Bland annat ökar förekomsten av bolag och verksamheter inom välfärdssektorn som kriminella använder för att begå ekobrott. Det kan handla om assistansbolag, HVB-hem, apotek, vårdcentraler, förskolor och skolor.

– Kriminella utnyttjar inte bara svagheterna i våra välfärdssystem, de är också en del av välfärden när de bedriver exempelvis vårdcentraler eller förskolor, säger Monica Rodrigo.

Antalet brottsanmälningar har ökat med 20 procent under 2023. Den absoluta merparten av brotten anmäls liksom tidigare av konkursförvaltare och Skatteverket. Anmälningarna från den egna underrättelseverksamheten har också ökat jämfört med föregående år och rör oftast allvarlig brottslighet.

– Underrättelsearbetet bedöms i stor omfattning ha bidragit till det myndighetsgemensamma arbetet mot den organiserade brottsligheten där EBM ingår som en viktig part. Tillsammans har vi bedrivit insatser mot kriminella som begår brott mot välfärden, utnyttjar bank-id och använder falska individuppgifter. Brottsligheten är samhällshotande och vi ser nära kopplingar till den organiserade brottsligheten i övrigt. Insatserna har lett till att flera stora brottshärvor och kriminella upplägg har identifierats, säger Monica Rodrigo.

Den tillgångsinriktade* brottsbekämpningen är sedan länge högt prioriterad på myndigheten och ett aktivt arbete bedrivs för att återföra vinsterna av brott. Antalet yrkanden som framställts har ökat markant både när det gäller företagsbot** och förverkande av egendom. Totalt uppgår framställda yrkanden om företagsbot och förverkanden till 185 respektive 132 miljoner kronor. Även när det gäller EU-ländernas samarbete har det varit en ökad aktivitet med mångdubbelt fler förfrågningar om misstänkta personers tillgångar.

Den årliga granskningen av ogillade åtal visar att det fortsatt är över 90 procent av alla åtal som väcks vid EBM som helt eller delvis vinner bifall i domstol. Under året har cirka 2 300 personer lagförts vilket är en ökning med drygt 200 jämfört med föregående år. Även antalet brottsmisstankar som lett till lagföring har ökat från cirka 4 500 till cirka 5 200.

– Det är givetvis glädjande att vi har lagfört fler. Men det går inte att enbart lagföra bort den ekonomiska brottsligheten, den måste också förebyggas. Därför är det positivt att vår expertis på det brottsförebyggande området efterfrågas i allt högre grad hos myndigheter, regioner, kommuner och andra samhällsaktörer. Att öka och sprida kunskapen om ekobrott är en förutsättning för en framgångsrik brottsbekämpning, säger Monica Rodrigo.

*Tillgångsinriktad brottsbekämpning handlar om att återta och förverka brottsvinster från kriminella såsom pengar och annan egendom som härrör från brott.

**En företagsbot riktar sig mot företag med anledning av att brott har begåtts i näringsverksamheten och är som lägst 5 000 kronor och som högst 10 miljoner kronor.

Några nyckeltal: