Avhandling: När kroppen inte räcker till

För äldre personer på vård- och omsorgsboenden utgör assisterad kroppslig omvårdnad en betydande del av tillvaron i livets slut. Doktoranden Bodil Holmberg har under fyra år forskat om detta där hon sett att äldres självbestämmande om kroppen är viktigt för att den äldre personen skall känna välbefinnande och hälsa. På fredag disputerar Bodil vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

För många äldre är vård på ett vård- och omsorgsboende en plats de kommer till när de inte längre klarar att bo hemma själva. Många av de äldre är medvetna om att de flyttar för allra sista gången, och de kommer till en verksamhet som har ett socialt fokus, men ett obetydligt utrymme för palliativ vård. Trots att många behöver hjälp med väldigt mycket, så är självbestämmandet över den egna kroppen fortfarande i fokus för dem. Bodils forskning visar att äldre personer inte bara är passiva mottagare av omvårdnaden. De är noga med att själva ta hand om kroppen så länge de kan, vilket gör omvårdnaden till en assistans.

– Men den assisterade kroppsliga omvårdnaden kan få en äldre person att känna sig objektifierad. Om omvårdnaden utförs på ett sätt som gör ont, går för fort eller utan att visa intresse för den äldre som person, kan det innebära ett lidande i vardagen. Om kroppen däremot bli bemött som en helhet, där kropp och själ bemöts som integrerade med varandra och där livsberättelsen beaktas, då kan assisterad kroppslig omvårdnad leda till välbefinnande. Den kan till och med vara en njutning medan den pågår, om den ges av personal man känner förtroende för, någon man upplever sig ha en god relation till och kan skoja med, säger Bodil Holmberg.

Men assisterad kroppslig omvårdnad handlar inte bara om att tvätta eller ta på kläder, utan det finns så mycket annat som är viktigt. Bodil har i forskningen funnit att assisterad kroppslig vård också kan fungera som en förlängning av den egna kroppen, när dess förmåga inte längre räcker till. Därför kan det upplevas som assisterad kroppslig omvårdnad när en undersköterska hjälper till att vattna blommorna, om det är viktigt för den äldres välbefinnande.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att just belysa vård i livets slut på vård- och omsorgsboende, med inriktning mot den kroppsliga omvårdnaden, utifrån äldre personers, undersköterskors och anhörigas perspektiv. Anhöriga verkar vara av uppfattningen att äldre personer har fullt självbestämmande vad gäller assisterad kroppslig omvårdnad.

– Avhandlingen visar dock att det inte alltid är så de äldre på boendet känner. Deras upplevelse av att ta emot assisterad kroppslig omvårdnad verkar snarare pendla mellan en känsla av njutning när självbestämmande kan utövas och en känsla av att vara inspärrad i ett fängelse, när tillvaron upplevs som hårt reglerad av avdelningens rutiner. Då detta faktiskt är den sista tiden i de äldres liv, en tid som ofta medför palliativa omvårdnadsbehov, menar jag att man behöver ha den öppenhet för döden som ett palliativt förhållningssätt för med sig. Kanske genom att ha ett brytpunktssamtal redan vid inflyttningen. På så sätt kunde man tidigt få vetskap om vad den äldre personen ser som viktigt och kunna anpassa den assisterade kroppsliga omvårdnaden i livets slut så att den äldre får en god död, säger Bodil Holmberg.

För mer information om avhandlingen, kontakta Bodil Holmberg.

Du kan även ta del av avhandlingen här.

Disputationen sker fredag 15 maj. Anmäl dig för digital närvaro här.