Maktkamp på hyresmarknaden i Stockholm vid hyresgäströrelsens framväxt

Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I sin avhandling har doktoranden Hannes Rolf studerat hyresgäströrelsens framväxt runt förra sekelskiftet. Nästa vecka disputerar han vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Redan i slutet av 1800-talet började de första hyresgästorganisationerna bildas. Det var ett led i den kollektiva mobiliserings- och organiseringsprocess som i hög grad påverkade samhället. Under mellankrigstiden förekom sedan hyresstrejker och blockader, vilket får fick många fastighetsägare att vräka sina hyresgäster.

– I slutet av 1800-talet växer de första hyresgästorganisationerna fram, men de blir inte så långlivade. De som bildas under och efter första världskriget blir däremot kvar. Från början var det många små föreningar, som med tiden växer de samman och bildar större hyresgästföreningar, den så kallade svenska modellen. Man kan även se att de byggs upp efter strukturen och knyts samman med den framväxande arbetarrörelsen. I samband med detta började det byggas bostadskooperativ, och framväxten av HSB var ett faktum, säger Hannes Rolf.

Under denna tid växte det också fram en skötsamhetskultur, särskilt inom ledande delar av arbetarrörelsen vilket gagnade hyresgästföreningarna. Man förväntades leva skötsamt och inom HSB förväntades man bospara. Samtidigt var en viktig del den kollektiva mobiliseringen där införlivandet av intressekonflikter mellan hyresgäster och fastighetsägare var påtaglig i arbetarkvarteren och blev som en del av en klasskamp. Inte minst den moraliska dimensionen var viktig, då fastighetsägare som tog ut en ”oskälig” hyra var de som fördömdes.

– Sverige har en unik hyresmodell med kollektivförhandlade hyror, vilket har att göra med de maktresurser som partsorganisationerna tillförskaffade sig. Men jag tycker att man kan se tecken på att vår nuvarande hyresmarknad skulle kunna gå mot likartade konflikter som under mellankrigstiden. Vi får fler och fler andrahandskontrakt och korttidskontrakt, samt extrema hyreshöjningar vid renoveringar, där många människor inte längre har råd att bo kvar, säger Hannes Rolf.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka förutsättningarna för kollektiv mobilisering och organisering samt i vilken mån och på vilka sätt dessa båda faktorer kan förändra maktförhållanden mellan parter, i det här fallet hyresgäster och fastighetsägare. Demokratiseringen möjliggjorde inflytande för hyresgästerna både direkt och indirekt. Genom alliansen med vänligt inställda politiker möjliggjordes HSB och andra bostadsprojekt. Det var dock genom de direkta konfrontationerna som hyresgäströrelsen framför allt skapade sig en maktposition. Händelserna på hyresmarknaden var i allra högsta en del av utvecklingen och förtjänar som sådana en plats i den fortsatta historieskrivningen.

För mer information, kontakta Hannes Rolf.

Ta del av disputationen samt avhandlingen här.