Ett näringspolitiskt vägskäl – Sjömatsforum 30 mars

Sjömatsforum den 30 mars samlade talare och debattörer från politiken, finanssektorn, akademin, producenter och handeln. Fokus låg naturligtvis på kostnadskrisen och den vikande försäljningen, men vi fick dessutom möjlighet att föra fram branschens förväntningar på Sveriges nya livsmedelsstrategi.

Medverkande från handeln och Norges Sjömatråd gav från sina respektive perspektiv en samstämmigt mörk bild av sjömatsförsäljningen. Försäljningen av naturell fisk tappar stort, inte minst populära arter som torsk och lax. Detta i kombination med att försäljningen tappar allra mest bland yngre konsumentgrupper kan skapa stora problem för återhämtning om krisen blir långvarig.

Att livsmedelspriserna stiger mer i Sverige än i andra länder menade Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, uteslutande beror på den svenska penningpolitiken. Åratal av försvagad krona har satt oss där vi är, sade han och lade till att även om inflationstakten klingar av så ser det dystert ut ett tag till med reallönesänkningar och fortsatt höga prisnivåer.

Vi behöver hjälp från politiken

Vi hade besök av fem ledamöter från Riksdagens Miljö- och Jordbruksutskott: Ordföranden Emma Nohrén (MP) samt ledamöterna Tomas Kronståhl (S), Johanna Hornberger (M), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Beatrice Timgren (SD).

Generellt återkom flera politiker till två viktiga saker: Dels att Sverige måste sluta med överimplementering av EU-lagstiftning, dels att de ansvariga myndigheternas respektive uppdrag måste utredas. Efter en trevlig frågestund kastade ledamöterna ut frågan vad branschen önskar från politiken? Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund, sammanfattade våra viktigaste medskick:

• Humankonsumtion
  Den svenska fiskeresursen måste ses som ett livsmedel, som så långt möjligt bereds för humankonsumtion. Det blir extra tydligt gällande fisket i Östersjön. Vi måste även utreda dioxinundantaget på nytt. Sverige klassar all sill och skarpsill från Östersjön som riskprodukt, trots att mätningar söder om Stockholm inte visar för höga värden. Fokusera undantaget till Bottenhavet i stället!

• Tydliga spelregler, uppdrag och ansvar
  Sveriges nya livsmedelsstrategi måste säkerställa att samtliga involverade myndigheter har tydliga och definierade ansvar för en ökad svensk livsmedelproduktion. Utgångspunkten bör vara att konsolidera ansvaret till färre myndigheter – där både styrning och främjande ryms under samma tak.
  
  Dessutom måste den lokala livsmedelsproduktionens fördelar värderas högre i miljötillståndsprocesserna hos kommuner, länsstyrelser och involverade myndigheter. Bedömningarna ska vara transparenta, förutsägbara och likadana över hela landet.
  
  Tydligare spelregler behövs även inom offentliga upphandlingskrav på fisk och skaldjur. Idag agerar ofta lokal politik och förvaltning utan dialog med varken ansvarig expertmyndighet eller branschen. Det görs egna bedömningar om exempelvis godkända fiskemetoder, utan hänsyn till av Sverige beslutade kvoter eller certifiering och MSC-märkning. Ett tydligt och faktabaserat ramverk avseende hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar, som stämmer med de kriterier och krav som Sverige har ställt på yrkesfisket, skulle öka respekten för offentliga beslut och säkerställa ett svenskt hållbart fiske och en hållbar konsumtion. Vi är som bransch alltid tillgängliga för dialog med offentliga företrädare som är oroliga över hur kosten som serveras påverkar miljön.

• Upphör med överimplementering
  Dialog med svenska myndigheter visar tydligt att kontakten med jämförbara EU-länder är mycket begränsad. Det värsta exemplet för branschen är det så kritiserade spårbarhetssystemet för vissa fiske- och vattenbruksprodukter. Här har Sverige introducerat ett eget digitalt system med hänvisning till en EU-förordning, trots branschkritik och oro i remissförfarandet. Hade ansvarig myndighet och departement haft bättre dialog med övriga EU-länder, eller lyssnat på branschens invändningar, hade det här systemet sannolikt inte introducerats. Detta är branschens enskilt viktigaste fråga just nu.