Ny studie beskriver radikalnationalistiska miljön i Sverige

Den svenska radikalnationalistiska miljön sprider ett narrativ som har potential att radikalisera individer och inspirera till våldsdåd. Det framgår i en ny studie från Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan.

Rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – en studie om radikalnationalistiska miljöer i Sverige” har genomförts på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet och pekar bland annat på att Nordiska motståndsrörelsen (NMR) alltjämt är den största organisation inom den högerextrema miljön samtidigt som den nätverksbaserade alternativhögern de senaste åren lyckats nå ut med sina budskap både i Sverige och utomlands.

– Även om den radikalnationalistiska miljön i Sverige existerar på en ideologisk skala, med olika organisationer och rörelser kan de inte separeras. Tvärtom finns det periodiska kontaktytor mellan miljöerna genom nyckelfigurer som introducerar ideologisk litteratur, koncept och tankar till sina likasinnade. Ofta sker mötet digitalt genom gästspel på varandras sociala media-kanaler. I mångt och mycket delar också NMR och alternativhögern samma destruktiva narrativ. Gemensamma budskap från båda miljöerna centrerar i olika hög grad kring ras-separatism, etnopluralism samt konspiratoriska föreställningar om en stundande samhällskollaps samt att ”folket” och ”kulturen” är på väg att utrotas av yttre fiender, säger docent Magnus Ranstorp, vid CATS, som tillsammans med Filip Ahlin är ansvarig redaktör för studien.

– Gemensamt för den radikalnationalistiska miljön är också en önskan att radikalisera samhällsdebatten och flytta gränserna för vad som är acceptabelt att uttrycka. Detta kan i förlängningen bidra till en avhumanisering av vissa grupper, vilket i sin tur kan leda till våld, säger Filip Ahlin.

Omfattande närvaro i sociala medier

Även om NMR är den dominerande aktören menar rapportförfattarna att man inte ska överskatta deras räckvidd och på en övergripande nivå är NMR som organisation inte systemhotande, även om enskilda medlemmar kan genomföra dåd i syfte att ändra den nuvarande samhällsordningen.

– De är en liten organisation och under nuvarande ledarskap är det osannolikt att det kommer att utvecklas i en mer våldsam inriktning. Deras politiska satsning i förra valet var ett stort fiasko och deras aktivitet förefaller därefter ha minskat. Däremot har de lyckats på andra områden, bland annat genom att etablera sig i sociala medier, där de har omfattande närvaro. De har också blivit tvungna att hitta nya finansieringsvägar eftersom bankerna stängde deras konton. Vår genomgång visar att de genom kryptovalutor tagit emot uppemot en miljon från anonyma donatorer, säger Magnus Ranstorp.

Den aktuella studien tar även greppet om den nyare företeelsen som går under samlingsnamnet alternativhögern.

– Organisationstillhörighet verkar vara sekundärt för dem. Den består istället av lösliga nätverk och individer i form av ideologer, aktivister och radikala ”influencers” i sociala medier som samlas kring gemensamma narrativ. De är skickliga på att paketera sitt budskap i humor och ironi och använder ofta memes eller andra interna symboler med det uttryckliga målet att radikalisera samhällsdebatten och göra det oacceptabla acceptabelt, säger Filip Ahlin, analytiker vid CATS.

Publikation

Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – en studie om radikalnationalistiska miljöer i Sverige, CATS, Försvarshögskolan, 2020

Rapporten består av tolv kapitel varav ett kommer från Säkerhetspolisen.

Redaktörer: Magnus Ranstorp och Filip Ahlin, (CATS).

Författare: Filip Ahlin (CATS), Maik Fielitz (Hamburg Universitet), Peder Hyllengren (CATS), Anna-Lena Lodenius (författare och granskande journalist), Heléne Lööw (Uppsala universitet), Erik Mellander (Göteborgs universitet), Joe Mullhall (organisationen Hope not Hate), Magnus Normark (Totalförsvarets forskningsinstitut, CATS), Magnus Ranstorp, (CATS) samt Jennie Sivenbring (Göteborgs universitet).