Kvinnor och män skiljer sig åt i synen på säkerhetshot

Kvinnor är mer benägna att koppla säkerhetsfrågor som terrorism, militär makt och brottslighet till den personliga säkerheten, medan män i högre grad förknippar säkerhet med hot mot staten och samhället. Samtidigt ser kvinnor oftare strukturella orsaker till säkerhetshoten än män. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gender and Society.

— Det finns intressanta skillnader när det gäller hur kvinnor och män ser på frågor kopplade till säkerhet. Kvinnor ser oftare strukturella orsaker till kriminalitet, militära hot och terrorism. Det kan handla om sociala orättvisor, machokulturer och segregation. Kvinnor är också i större utsträckning än män inriktade på förebyggande åtgärder, som utbildning och utjämning av sociala orättvisor, för att lösa de här problemen, säger Eva-Karin Gardell, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och en av medförfattarna till artikeln.

När det gäller säkerhet på ett internationellt plan visar studien att kvinnor är mer inriktade på diplomati och dialog, medan män lägger ett större fokus på repressiva åtgärder, som militära insatser.

— Män tenderar också att uppfatta hoten som mer konkreta, till exempel militärt hot från Ryssland och terrorism från högerextremister, medan kvinnor ser ett mer ansiktslöst hot, säger Eva-Karin Gardell.

Ju mer engagemang desto större skillnader

Tidigare forskning visar att ju mer kvinnor engagerar sig politiskt, desto större blir skillnaderna i politiska åsikter mellan kvinnor och män. I Sverige är många kvinnor politiskt aktiva. Det finns samtidigt uttalade mål inom flera områden om att minska skillnaderna mellan könen. Regeringen införde till exempel en feministisk utrikespolitik 2014.

— Det fick oss att ställa frågan om det finns skillnader i politiska attityder, eller om en rörelse mot jämlikhet leder till mindre könsskillnader? Vi var särskilt intresserade av åsikter kring säkerhetsfrågor som militära hot, brottslighet och terrorism, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och artikelns huvudförfattare.

Resultaten baseras på en rikstäckande representativ enkät med 3 078 deltagare samt intervjuer i fokusgrupper. Både enkäten och fokusgruppsintervjuerna visar på stora likheter mellan kvinnor och män vad gäller de topprankade hoten och lösningsförslagen, men det finns också betydande skillnader. I intervjuerna framkom till exempel att kvinnor är mer benägna att koppla säkerhetshot till den personliga säkerheten, medan män i högre grad förknippar säkerhet med militära hot mot staten och samhället.

— Det var många kvinnor som kände sig hotade och begränsade på ett personligt plan. De var rädda för att utsättas för brott och undvek till exempel att vara ute själva på kvällarna, något som vi inte alls såg hos männen, säger Eva-Karin Gardell.

Unga mer benägna att se strukturella förklaringar

Studien pekar också på vissa generationsskillnader. Unga män är till exempel mer benägna att se strukturella förklaringar än äldre män, och unga kvinnor är också mer benägna att se strukturella orsaker än äldre kvinnor.

— Resultaten stöder en teori inom forskningen att kvinnor och män utvecklar olika argument när det gäller moraliska resonemang. Kvinnor utgår i högre grad från den så kallade omsorgsetiken (ethics of care), där man tar hänsyn till de sårbara i samhället och fokuserar på mellanmänskliga relationer, säger Charlotte Wagnsson och fortsätter:

— Vi ser tydligt att kvinnor och män skiljer sig åt när det gäller synen på säkerhetspolitiska frågor, men mer forskning behövs för att förklara varför dessa skillnader uppstår. Beror det till exempel på uppfostran eller på olika erfarenheter från arbetslivet där kvinnor i högre grad verkar inom skola, vård och omsorg?

Josefin Svensson

Publikation

”Gendered Views in a Feminist State: Swedish Opinions on Crime, Terrorism, and National Security”, Gender & Society.

Blogginlägg om publikationen.