Pressmeddelande -

Årets Hugo Raab-pris till Peter Haldén

Peter Haldén, docent och universitetslektor i krigsvetenskap, har utsetts till 2020 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.

Peter Haldén är verksam vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan. Han får priset för sin bok ”Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia 500-2018”, som publicerats av Cambridge University Press.

Prismotivering:

”I sin bok analyserar Haldén hur släktskap – som traditionellt ansetts stå i motsättning till modern politisk ordning – i själva verket var centralt för framväxten av det moderna statssystemet där släktskap och stat snarare utvecklades i symbios. Hans förmåga att förhålla sig självständig och kreativ till såväl empiriska resultat som tidigare forskning är föredömlig. Den omfattande komparationen i tid och rum har resulterat i djärva och självständiga slutsatser. Family Power är ett akademiskt kraftprov som bidrar med nya insikter om såväl gamla som nya sätt att bedriva politik på.”

– Det kommer nog att ta ett tag innan det här sjunker in. Det känns väldigt hedrande att få det här priset i konkurrens, och att andra forskare tycker att det jag gör är bra. Jag känner också stor tacksamhet mot mina kollegor och chefer som Jan Ångström, Stefan Borén och Carl van Duin. Det är roligt att den här typen av forskning, som rör sig i gränslandet mellan olika ämnen, får ta plats, säger Peter Haldén.

I boken undersöker Peter Haldén hur stabila politiska system varit beroende av familjenätverk och idén om släktskap som bärare av legitim politisk ordning.

– För att förstå internationell politik och krig i Europas, Mellanösterns och Centralasiens historia måste man sätta familjenätverk på elitnivå i centrum. Min forskning visar att statsbyggnadsprocesser vilar i mycket högre grad på samarbete mellan familjenätverk än på våldsmonopol och undertryckande, som man ofta förknippar med det som är statens kärna, säger han.

– Hugo Raab-priset är viktigt för Försvarshögskolan eftersom det uppmärksammar våra vetenskapliga publikationer. Externa sakkunniga granskar publikationer nominerade av institutionerna. I år var konkurrensen om priset hög då de sakkunniga påpekade att alla nominerade publikationer var av mycket hög kvalitet. Det är väldigt glädjande att Peter Haldén får priset för sin originella publikation, säger Malena Britz, prorektor och forskningschef vid Försvarshögskolan.

Hugo Raab-priset delas ut årligen till en forskare, lärare eller studerande vid Försvarshögskolan som under de senaste tre åren presterat ett eller ett flertal vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet. Prissumman är 25 000 kronor.

Ämnen

  • Internationellt

Kategorier

  • historia
  • statsvetenskap
  • politiska system
  • familjenätverk
  • forskning

Försvarshögskolan är en specialiserad högskola som forskar och utbildar inom området försvar, krishantering och säkerhet. Vi utbildar på alla akademiska nivåer, har runt 800 studenter och cirka 380 medarbetare. Vi finns i Karlstad och Stockholm.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Nytt samarbete mellan Sverige och Finland ska stärka civil krisberedskap

    Ett nytt samarbetsprogram mellan Sverige och Finland ska stärka ländernas krishanteringsförmåga och civila försvar vid sidan av befintligt militärt samarbete. Programmet som fått namnet Hanaholmen-initiativet ska genomföras av Försvarshögskolan i Sverige och Säkerhetskommittén i Finland med stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland och ländernas regeringar.

  • Officerskåren behöver mer kunskap om politiska beslutsprocesser

    Genom att kartlägga tre av Försvarsmaktens omställningsprojekt undersöker Magnus Christiansson hur det civil-militära samarbetet går till i gränslandet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

  • Ny studie beskriver radikalnationalistiska miljön i Sverige

    Den svenska radikalnationalistiska miljön sprider ett narrativ som har potential att radikalisera individer och inspirera till våldsdåd. Det framgår i en ny studie från Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan.

  • Varför misslyckas megaprojekt?

    Projekt i mångmiljardklassen som involverar ett stort antal aktörer på olika nivåer blir allt vanligare. Lars Löfgren visar i sin avhandling att begrepp som förändringskultur, makt och insikter kan användas för att analysera den här typen av megaprojekt och pekar på faktorer som kan leda till misslyckanden.

  • Kriskommunikatörens roll undersöks i ny studie

    Kriskommunikatörens status och yrkesroll stärks av skarp kriserfarenhet och nära samarbeten med blåljusaktörer som polis och räddningstjänst. Men en stor del av kommunikatörens tid läggs på intern förankring, i stället för på externa samarbeten och arbete med kriskommunikation. Det visar en studie som publiceras i Journal of Contingencies and Crisis Management.

  • Kvinnor och män skiljer sig åt i synen på säkerhetshot

    Kvinnor är mer benägna att koppla säkerhetsfrågor som terrorism, militär makt och brottslighet till den personliga säkerheten, medan män i högre grad förknippar säkerhet med hot mot staten och samhället. Samtidigt ser kvinnor oftare strukturella orsaker till säkerhetshoten än män. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gender and Society.