Ostrapporten 2026: Hårdost dominerar frukosten – men priset pressar ostvalet

Nästan alla svenskar äter ost – men hur vi väljer ost håller på att förändras. Ostrapporten 2026 visar att hårdost är det överlägset vanligaste frukostpålägget och att klassiska favoriter står starka, samtidigt som allt fler konsumenter aktivt vill välja svensk ost. Ökade livsmedelspriser sätter tydliga spår i svenskarnas vardag och påverkar hur svenskarna väljer ost. Smak och pris är de två viktigaste faktorerna vid val av ost, extrapris har blivit en allt viktigare del av köpbeteendet och många uppger att de har ändrat sitt val av frukostost det senaste året. Trots prispress och förändrade vanor fortsätter vissa ostar att dominera. Präst® är fortsatt svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård®.

Här är Ostrapporten 2026 – en undersökning om svenska folkets ostpreferenser och attityder till ost.

Hårdost fortsätter att vinna frukostkampen
Nästan nio av tio svenskar äter hårdost och frukosten är hårdostens starkaste fäste. Fyra av tio svenskar (42 procent) anger hårdost som sitt främsta frukostpålägg, vilket gör den till det klart vanligaste valet på morgonmackan. Bland hårdostarna är Präst® svenskarnas tydliga favorit, följt av Hushållsost och Herrgård®. Preferenserna skiljer sig något mellan åldersgrupper. Klassiska hårdostar som Präst®, Herrgård® och Grevé® är särskilt populära bland äldre, medan Hushållsost oftare väljs av yngre. Hårdost äts i hela landet och i alla åldersgrupper, men är som mest etablerad bland äldre, där nästan varannan person över 65 år väljer hårdost till frukost. Samtidigt visar rapporten att frukosten är ett tillfälle där många håller fast vid invanda vanor – även när priserna upplevs som höga.

Svenskarnas ostvanor breddas
Ost har en stark och självklar roll i svenska hem. 94 procent av svenskarna uppger att de äter ost, och nästan nio av tio (88 procent) äter hårdost. Rapporten visar även att ostkonsumtionen breddas. Drygt hälften (54 procent) uppger att de äter dessertost, särskilt bland yngre och storstadsbor, där fler olika ostsorter används i vardagen.

Ostigare mat
Ost används inte längre bara som pålägg. Mer än åtta av tio svenskar (85 procent) använder ost i matlagningen, till exempel i pastarätter, gratänger, tacos och pizza. När osten används som ingrediens blir också ursprunget viktigare. Nästan varannan svensk (46 procent) tycker att det är mycket-/ganska viktigt att osten i matlagningen är svensk, vilket visar att svensk ost har ett starkt förtroende när den kopplas till den lagade maten.

Den nya, smärtsamma, ostekonomin
Många svenskar upplever att ost, särskilt hårdost, är dyr. Sju av tio (70 procent) tycker att hårdost är dyr, men köper den ändå, vilket visar att ost fortsatt är en prioriterad vardagsvara. I stället för att välja bort ost helt anpassar sig många genom att handla mer på kampanj. Extrapris har blivit en viktig del av ostköpet och många uppger att de har bytt frukostost för att hålla nere kostnaderna.

Smak och pris styr – ursprung ger trygghet
Smak och pris väger tyngst när svenskar väljer ost. Dessutom uppger drygt var femte (21 procent) att det är viktigt att osten är svenskproducerad. Rapporten visar att när konsumenter aktivt vill välja svensk ost söker de tydliga och enkla signaler i butik, där ursprungsmärkning spelar en avgörande roll.

– Många vill välja svensk ost, men i köpsituationen ska det gå snabbt och vara enkelt. Svensk ost har ett starkt förtroende, men utan tydliga signaler riskerar den att väljas bort. Därför är Från Sverige-märkningen viktig – den hjälper konsumenten att snabbt se vilken ost som faktiskt är svensk, säger Tina Stugemo, VD på Svenskmärkning.

Den bortglömda skalken
Alla har sett den – men långt ifrån alla använder den. Mer än varannan svensk slänger ostskalken, den sista kanten på hårdosten, trots att den går utmärkt att använda i matlagning. Samtidigt uppger fyra av tio att de tar tillvara på den, oftast i varma rätter som pizza, gratänger eller pasta. Här går en tydlig skiljelinje mellan generationer. Yngre slänger oftare ostskalken, medan äldre i högre grad tar vara på den. Skillnaderna handlar också om vana snarare än vilja – bland matintresserade används ostskalken betydligt oftare. Det pekar på att ostskalken snarare är en bortglömd resurs än ett problem.

Kort om undersökningen
Ostrapporten 2026 är framtagen av Demoskop på uppdrag av Svenskmärkning AB, som står bakom den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige, där även Mjölk från Sverige ingår. Undersökningen bygger på 1 504 intervjuer genomförda i december 2025. När osten är märkt med Från Sverige eller Mjölk från Sverige betyder det att den är tillverkad i Sverige av svensk mjölk samt förädlad, förpackad och kontrollerad i Sverige.

Svenskarnas topp 5 hårdostar 2026
1. Präst®
2. Hushållsost
3. Gouda
4. Herrgård®
5. Grevé®

Topp 5 utländska ostar som flest vill se svenska likvärdiga varianter av
1. Parmesan
2. Brie
3. Mozzarella
4. Fetaost
5. Gruyère