Bra förslag om namnbyte för särskolan och stöd för eleverna

I fredags kom utredningen ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven”.

Utredningen innehåller flera förslag om hur grundsärskolan kan bli bättre.

– Det är en viktig utredning, säger Robert Öberg, ombudsman på Riksförbundet FUB. FUB har länge sagt att det behövs en garanti för att elever ska få stöd tidigt. Det är verkligen på tiden, även om garantin kommer införas tidigast 2023.

Utredningen föreslår att grundsärskolan och gymnasiesärskolan byter namn till ”anpassad grundskola” och ”anpassad gymnasieskola”. Utredningen föreslår också att det inte ska heta träningsskola.

– Vi tycker att det är bra att namnet ändras, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Många elever tycker inte om att det heter särskola och det är bra att det nya förslaget visar att alla elever går i grundskolan och gymnasieskolan. Vi ska ju sträva efter att ha en skola för alla. Då är namnet viktigt.

Kort om vad utredningen föreslår:

• Krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan.
• En lägstanivå införs i elevhälsan som anger att en skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever.
• Obligatorium för skolans huvudmän att redovisa tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator på skolenhetsnivå.
• Skolverket sammanställer kunskap inom områdena elevhälsa och stöd som kan bidra till att förbättra huvudmäns, rektorers och lärares möjligheter att välja effektiva insatser.
• Grundsärskolan får en garanti för tidiga insatser motsvarande läsa- skriva- räknagarantin.
• Grundsärskolan byter namn till anpassad grundskola och gymnasiesärskola byter namn till anpassad gymnasieskola.
• Grundsärskolans timplaner bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner.