FUB:s rapport visar: Förbättringar inom LSS kan ge miljarder i samhällsekonomiskt värde

Riksförbundet FUB initierade en undersökning om samhällsekonomiska konsekvenser av minskade LSS-insatser. Resultatet visar att betydande samhällsekonomiska effekter kan skapas om anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism får adekvat stöd, så att de kan studera och förvärvsarbeta. Det samhällsekonomiska värdet beräknas till 5,2 miljarder kronor per år.

Antalet beviljade LSS-insatser per person har minskat stadigt (-14 procent) sedan 2010, enligt en undersökning som företaget Payoff har gjort på uppdrag av Riksförbundet FUB. Det innebär att viktigt stöd uteblir för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och deras anhöriga. Insatser som är avgörande för att kunna leva som andra; målet med LSS-lagen.

Riksförbundet FUB har länge påtalat detta, utan att få gehör från politiskt håll. FUB gav därför Payoff i uppdrag att genomföra en undersökning om samhällsekonomiska konsekvenser av minskningarna.

– En slutsats är att perspektivet måste ändras från att se insatser enligt LSS som en kostnad till att se det som en social investering, där personer med IF och anhöriga i större utsträckning kan bibehålla en god hälsa, delta i arbetslivet och få en bättre livssituation, säger Riksförbundet FUB:s förbundsordförande Anders Lago.

Enligt Payoffs rapport kan stora samhällsekonomiska värden skapas genom att anhöriga och deras familjer får LSS-insatser i den omfattning och med den kvalitet som de anser att de är i behov av. Det finns totalt en potential att ett samhällsekonomiskt värde motsvarande 5,2 miljarder kronor per år skapas. Genom att anhöriga klarar av att arbeta med högre tjänstgöringsgrad och att de i större utsträckning kan undvika ohälsa och sjukskrivning. Flera studier visar att det framför allt är mödrar till barn med IF som påverkas när adekvat stöd inte ges. Mammor ansvarar i högre grad för omvårdnaden av barnet och väljer i högre grad att gå ner i arbetstid. Deras hälsa påverkas också i högre grad jämfört med papporna, så att de i större utsträckning blir sjukskrivna.

– Det stora fokuset på kostnader inom LSS underminerar LSS som rättighetslag och innebär väldigt negativa konsekvenser för personer med IF och deras anhöriga, säger Christina Heilborn, Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare.

– Att det ger konsekvenser, inte bara för individen, utan även för samhället finns nu svart på vitt. FUB hoppas att detta får regeringen att reagera och genomföra kraftfulla åtgärder omgående, säger Anders Lago.

Läs hela rapporten här: Rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av minskade LSS-insatser.