Gå direkt till innehåll
Maj Aspebo

Blogginlägg -

Maj Aspebo

Maj och kampen för skogen

Skogen är vårt andra livsrum, en plats för återhämtning, aktiviteter och där vi även kan fylla på vårt skafferi. Det går sällan en dag utan att Maj Aspebo ger sig ut i skogen, något som hon vet att hon inte kan ta för givet. Idag är hoten mot våra skogar och den biologiska mångfalden många, och Maj har valt att tillägna en stor del av sitt liv för att skydda den.

- Klockan är fem i tolv, och har varit det länge. Maj menar allvar när hon säger att vi måste kliva fram, att vi inte längre kan sitta och titta på medan den biologiska mångfalden går förlorad. Därför sitter hon i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Norrbotten. Tillsammans har de skapat en skogsgrupp som just nu arbetar för att utbilda fler skogsinventerare.

- Det är mitt bidrag till att försöka entusiasmera fler människor att våga ta ett steg framåt. Det är fredag eftermiddag i slutet av september, vi dricker te vid köksbordet och Maj har redan varit ute och plockat svamp, det går ännu att hitta fin matsvamp i höglänt terräng.

Maj är pensionär sedan tre år tillbaka, efter fyrtioett år hos LKAB. De sista tjugo åren arbetade hon som borrare under jord. Ett till stor del skitigt, tungt jobb i dunkla miljöer som kräver återhämtning. Här har naturen spelat en stor roll för Maj, det är i naturen hon har laddat sina batterier.

Hon bor i Koskullskulle och har bott i Gällivare kommun i hela sitt liv.

- Jag trivs med att bo här. Men jag tror att man är lite hemmablind när man bott här hela sitt liv. Ju äldre jag blivit desto mer medveten har jag blivit om hur viktigt det är att få bo så här nära naturen. Hon ser att det händer mycket positivt i Gällivare.

- Samhällsomvandlingen kommer säkert att bli bra är det är klart men det innebär en del stök och bök. Men i slutändan så blir det nog bra!

Som pensionär har hon gott om tid att spendera i naturen, hon promenerar med sina hundar, inventerar skog, letar nya arter och plockar svamp. Sedan några veckor tillbaka är hon nyexaminerad svampkonsulent, efter två års distansstudier.

- Det är väl dags när man hållit på med det i 30 år! Jag ser detta som en bit av folkbildningen. Jag vill lära andra, och förändra synsättet på svamp. Jag vill att folk här ska förstå vilket gyllene tillfälle de har att gå ut och plocka sin egen mat i skogen.

Maj tycker att uppdraget som svampkonsulent är väldigt roligt och berikande.

- Kunskap är inte tungt att bära! Alla blir så entusiastiska och det är otroligt kul att lära ut ett sånt här ämne! säger Maj och ler, hon har fortfarande svampgrupper som hon träffar, trots att säsongen snart är över.  

"Skogsbolagen hade lite svårt att tackla 60-åriga damer som engagerade sig för skogen. De hävdade att ett kalhygge skulle ge oss bra lingonmarker. Men inte har man tid att plocka lingon när man kämpar för skogen!"

Maj är en välkänd person inom naturskydd i Norrbotten. De senaste åren har hon varit en del av nätverket Pantertanterna som utökats till Nätverket för kampen om Rävdalen och Djävulsklyftan.

- Skogsbolagen hade lite svårt att tackla 60-åriga damer som engagerade sig för skogen. De hävdade att ett kalhygge skulle ge oss bra lingonmarker. Men inte har man tid att plocka lingon när man kämpar för skogen!

Jag frågar varför de kämpar för just detta skogsområde. Maj tar upp ett grytunderlägg och använder det för att peka ut området.

- Det här är Rävdalen, säger hon och pekar på en liten yta i mitten. Allt runtomkring är borta, avverkat. Rävdalen är den enda homogena skogen, det finns inga vägar in i området. Det är alltså ett helt område som inte är avverkat, såklart finns det produktionsskog, men idag är inget kalavverkat.

För Maj och många andra Kullebor är det ett viktigt rekreationsområde, som även lockar till sig besökare från andra delar av kommunen.

- För oss som bor i Kullen är det gångavstånd till området. Dessa samhällsnära rekreationsområdena är idag jätteviktiga. Maj menar att skogen är väldigt betydelsefulla för oss människor, och att det inte är något vi bara kan ta för givet.

- Det är ju vår ventil, det är så vi lever. De flesta människor häromkring har ju skogen som sitt andra livsrum. Det är dit vi går om vi skogsbadar, åker skidor, skoter och så vidare. Det är dit vi går när vi laddar batterierna.

En närbild på torrfura, i bakgrunden står Maj.

Jag frågar Maj om det klimathot vi ser idag, och hur länge hon själv varit medveten i frågan.

- Jag har nog alltid varit medveten om det, men det har blivit väldigt mycket mer de sista fem åren. Det kan också ha att göra med att man blir äldre, och ser ens barn växa upp. Hon är bekymrad över hur hennes egen generation inte tagit klimathotet på allvar. Men den yngre generationen gör henne hoppfull och hon nämner Greta Thunberg och effekten som kommit i och med hennes engagemang. Dock betonar hon att det måste hända ännu mer.

- Barn är otroligt mottagliga. Jag var på en grundskola för att prata med eleverna, och funderade på hur jag skulle lyckas fylla två hela timmar. Men det slutade med att vi pratade om allt från biologisk mångfald till elbilar och tillvaratagande av metaller. Ungarna ville inte gå hem fastän det var fredag! Hon ler åt minnet och fortsätter

- De fattar mycket mer än vi tror. De finns hopp när man lyssnar på barnen, de är kloka.

Maj pekar på en torrfura med inmejslade spår efter olika insekter.

Den oändliga tid Maj lagt ner i sin kamp för skogen har varit ideell tid, och det som fick henne att vakna till på riktigt var skogsbruket. Hon ser det som sin uppgift att få fler att reagera, och engagera sig för att bevara den biologiska mångfalden.

- Vi kan sprida budskap, träffa folk, bygga plattformar, engagera och stå upp för det vi tror på. Detta handlar inte så mycket om vad som händer i min generation, utan det som jag ska lämna efter mig till mina barn framledes.

Efter tekoppen går vi ut på myren. Den skvattram som blommat så vackert i sommar har nu bleknat, men doften känns ändå och myren lyser orange. Maj hittar några tranbär bland mossan, och hon lägger förmodligen märke till långt fler unika arter än vad jag gör. I skogsbrynet hittar vi en torrfura med inmejslade spår efter olika insekter. Maj har tyvärr glömt sin lupp, som hon annars alltid bär med sig. Då hade hon kunnat visa mig vilka insekter som gjort vilka spår. Jag frågar om hon ofta hittar nya arter när hon är ute i skogen.

-Gå in på Artportalen och sök på mitt namn så ser du vad jag brukar syssla med om dagarna!

Text och bild: Julia Palo

Om skogsinventeringskursen Inventera mera

Skogsinventeringskursen 'Inventera mera' arrangeras av Naturskyddsföreningen i Norrbotten. Kursen passar både erfaren och oerfaren. Just nu pågår ingen kurs, men håll utkik på deras hemsida för att se kommande aktiviteter. Klicka här för att komma till Naturskyddsföreningens hemsida.

Om Face of Gällivare

Face of Gällivare är ett samhällsprojekt som arbetar för inkludering, jämställdhet, mångfald och attitydförändring i Gällivare kommun. Genom ett normkritiskt förhållningssätt, reflektion och kunskap skapar vi en varmare känsla mellan husen. Face of Gällivare har utvecklat en utbildningsserie som hjälper arbetsplatser att reflektera kring den kultur som råder på en arbetsplats. Den har stor betydelse för hur de anställda trivs och hur effektivt arbetet blir.

Projektägare: Gällivare Näringsliv AB.

Projektet finansieras av: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Leader Polaris, Gällivare kommun, LKAB, Boliden, Region Norrbotten och Sparbanken Nord.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Baqer Hasan

    Baqer Hasan

    Konstnären Baqer Hasan har startat en konströrelse i Gällivare, för att ge något tillbaka till samhället han har kommit att älska. Med Gällivare Art Center vill han ge Gällivareborna chansen att uppleva andra slags kickar än de idrott, eller i värsta fall droger, kan ge. Han menar att det ska vara lika enkelt att besöka ett konstgalleri, som att gå på gymmet.

  • Maja Kuoljok - Ett reportage från Facing Gällivare Magasin - Face of Gällivare

    Maja Kuoljok

    Skolstarten 2020 innebär inte bara ett nytt läsår för elever och lärare, utan även en helt ny skola. En av dem som börjar ett nytt läsår på Kunskapshuset i Gällivare är Maja Kuoljok, som dagen till ära är nyklippt och väldigt taggad på årets skolstart. I entrén blir hon glatt välkomnad av lärarna, och snart börjar höstterminens första lektion, i den alldeles nybyggda skolan.

  • Vännerna Tina Korkeamaa och Amy Riess driver Strandcafét på Hembygdsområdet i Gällivare

    De öppnar upp när alla stänger ner

    Många längtar efter att ta en fika på punschverandan och se Vassaraälv flyta förbi i bakgrunden. Förra sommaren var caféet stängt, men strax slår portarna upp igen, och nu med strävan att vara ett inkluderande café där alla ska kunna hitta något gott!

  • Att se det man faktiskt har

    Att se det man faktiskt har

    Tillsammans skapar de något helt nytt, oavsett om det gäller finska folkvisor, klatschiga popdängor eller en gospelhymn. Jag har träffat några av medlemmarna för att höra om vad det är som gör Kullekören så speciell och att Gällivare har mer att erbjuda än man kanske tror.

  • En gång i veckan möts medlemmarna i Hej Främling! och Inlöparna utanför badhusets entré för att tillsammans springa eller promenera en runda.

    Hej Främling!

    En gång i veckan möts medlemmarna i Hej Främling! och Inlöparna utanför badhusets entré för att tillsammans springa eller promenera en runda. För de här motionärerna är inte idrotten i fokus, istället är det mötet mellan människor där skratt, samtal och gemenskap är huvudsaken.

  • Daniel Oldhammer och Evelina Boström

    Ny plats, gammalt hus

    Repisvaara. I Gällivare kommun flyttas stora delar av Malmberget till bostadsområdet Repisvaara. Evelina Boström och Daniel Oldhammer har köpt en sekelskiftesvilla som har flyttats från Malmberget till det nya bostadsområdet.

  • Adult learning, especially a foreign language, is more complicated process. A person has other more important priorities further compounded by the fact that one has to adjust in a new culture. Foto: Joy Öjemalm

    Språkångest

    Joy Öjemalm har skrivit en krönika om den ångest som kan uppstå när en försöker lära sig ett nytt språk. Texten är skriven på engelska, men finns även översatt till svenska.

  • Johan Airijoki. Foto: Julia Palo

    Johan Airijoki

    Riksturnéer, musiksamarbeten och ett skivsläpp på gång. Malmbergssonen Johan Airijoki har tillsammans med Malmfältens Rockklubb tagit Sverige med storm, och förväntningarna är höga på det nya albumet. Vi träffades en fredag i september för att prata om att Gällivares kulturscen gjort sig känd i hela landet, vilka möjligheter han haft att utvecklas inom musiken, men även vad som krävs för att den y

  • Fritidsgården

    Fritidsgården

    När Nadia Hill skulle flytta tillbaka till Gällivare efter 16 år på annat håll, fick hon starka reaktioner från sina vänner. ’Vad ska du till Gällivare och göra? Där finns ju bara böghat, sprit och kvinnomisshandel!’. Men i sitt jobb på Fritidsgården har Nadia hittat ungdomar som brinner för inkludering, och märker att det går att så små frön för att göra Gällivare till en ort för alla.

  • Patte Larsson i Gällivare sportklubbs brottarhall

    Patrik Larsson

    Brottarledaren Patrik "Patte" Larsson har tillbringat oräkneliga timmar i Gällivare sportklubbs brottarhall. Han finns till för barnen och ungdomarna, även efter träningen vilket han anser är en del i ledarskapet. Patte är tränaren som han själv hade behövt i sin ungdom. ”Nog har jag tänkt många gånger, att fan att de inte ringde och frågade varför jag inte kom”.