Vad kan vi lära oss av Björnstad?

HBO:s efterlängtade serie Björnstad har äntligen haft premiär, och visst är det fint att äntligen få se sin hemort skildras i en påkostad tv-serie. Regisserat av en erkänd regissör, med kända skådespelare och vackra, krispiga bilder som ramar in den miljö som är vår gemensamma vardag. Tänk att äntligen få känna igen sig.

Något som inte känns lika roligt att känna igen sig i, är den unkna jargong som serien skildrar, en jargong som till stor del bygger på att sexualisera kvinnor, hetsa varandra till att dricka mer alkohol och trycka ner den som inte klarar av att leva upp till idealet. Stöta bort den som inte följer gruppens sätt att vara på.

Jag tror vi är många som känner hur det knyter sig i magen när scenerna i omklädningsrummet och festen spelas upp, och att man nästan vill blunda och hålla för öronen för att det känns så obekvämt. Grova ord och våld syns ju i var och varannan tv-serie, men det är något med denna som gör att det känns alltför äkta. Kanske för att scenerna utspelar sig i ett omklädningsrum i Malmberget, men kanske framförallt för att scenerna utspelar sig gång på gång, runtomkring oss. På arbetsplatser, ute på krogen, bland vännerna eller på sociala medier. Inte bara i norra Sverige, som denna serie skildrar, utan överallt där vi låter den förekomma. Machokulturen. Vare sig den är tydlig och högljudd, eller subtil och lågmäld.

Björnstad är därför inte bara en serie som skildrar livet i Norrbottens inland, en industriort eller hockeykulturen. Den skildrar hur skadliga maskulinitetsnormer frodas och sipprar igenom både omklädningsrum, skolans korridorer, fikarum, styrelser och offentliga tillställningar. Den skildrar hur vi alla, oavsett ålder, kön eller könsidentitet skadas av den både som individer och som samhälle.

Därför hoppas jag att tv-serien Björnstad, och den känsla som skådespelarna och handlingen förmedlar, ska kliva långt utanför tv-skärmen och väcka samtal, medvetenhet och reflektion. Att den ska öppna upp samtal kring vad som kan hända om vi inte vågar sätta stopp för skadliga jargonger och beteenden. Och att vi framförallt kan erkänna att de existerar. De där beteendet som vi ofta kan avfärda med ‘Jag skojade ju bara’ eller ‘Var inte så känslig!’.

Visst är det fint att känna igen sig, men framförallt är det fint att kunna sätta ljuset på problem som vi tillsammans har ett gemensam ansvar att ta itu med. 

Krönika av Julia Palo

Om Face of Gällivare

Face of Gällivare är ett samhällsprojekt som arbetar för inkludering, jämställdhet, mångfald och attitydförändring i Gällivare kommun. Genom ett normkritiskt förhållningssätt, reflektion och kunskap skapar vi en varmare känsla mellan husen. Face of Gällivare har utvecklat en utbildningsserie som hjälper arbetsplatser att reflektera kring den kultur som råder på en arbetsplats. Den har stor betydelse för hur de anställda trivs och hur effektivt arbetet blir.

Projektägare: Gällivare Näringsliv AB.

Projektet finansieras av: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Leader Polaris, Gällivare kommun, LKAB, Boliden, Region Norrbotten och Sparbanken Nord.