26 miljoner satsas på forskning om fysisk aktivitet och parasport för personer med funktionsnedsättning. Forskningsresultaten kommer att bidra till att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva i vardagen, på fritiden och inom paraidrott.
Welcome to join the two lectures on Friday by GIH:s honorary doctors. They are Bente Klarlund Pedersen and Richard Tinning.
Två internationella professorer från två kontinenter träffas vid Gymnastik- och idrottshögskolans Akademiska högtid för att utses till hedersdoktorer. GIH:s hedersdoktorer för 2022 är Richard Tinning från Australien och Bente Klarlund Pedersen från Danmark.
Avhandlingen har undersökt hur fysisk aktivitet och stillasittande bland kontorsarbetare relaterar till och påverkar kognitiva funktioner, och en neurofysiologisk mekanism som stödjer hjärnans plasticitet. – Det finns inget stöd för att långvarigt stillasittande leder till negativa effekter på kognition bland kontorsarbetare, säger forskare Emil Bojsen-Møller.
Nu rullar fem nya forskningsprojekt igång med fokus på idrottsliga prestationer. Det är resultatet av den gemensamma satsning på tjugo miljoner kronor kring idrottsforskning som görs av Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Mittuniversitetet och Riksidrottsförbundet.
Johanna Roséns har i sin avhandling undersökt hur kanotister med olika funktionsnedsättningar skiljer sig åt prestationsmässigt inom parakanot, para kajak och para va’a – en kanot från Oceanien där man paddlar på ena sidan. Resultatet visar att para va’a atleter med full funktion i bål har samma paddelkraft oavsett funktionsnedsättning i benen, vilket indikerar att de kan tävla i samma klass.
Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt samband mellan kondition och fysisk aktivitet, skärmtid och organiserad idrott. – Resultatet visar att de som hade fem timmars skärmtid eller mer om dagen på vardagar hade lägre kondition än de som hade mindre, säger Karin Kjellenberg, doktorand och studiens försteförfattare.
GIH och Uppsala universitet är medsökande i ett fyraårigt forskningsprojekt i utbildningsvetenskap som leds av Malmö universitet. En fungerande skolgång lägger grunden till barn och ungas skolämneskunskaper och för deras känsla av samhörighet, delaktighet och bidrag till samhället. Genom det här projektet får GIH möjlighet att bidra med innovativ och nyskapande kunskap inom ett angeläget område.
Med GIH som ansvarigt lärosäte kommer ett fyraårigt forskningsprojekt att studera löparskor med Advanced footwear technology (AFT) och deras påverkan på skaderisk och prestation. GIH tar sig fortsatt an de internationella utmaningarna inom organiserad idrott och prestationsutveckling på ett sätt som gynnar både elitidrottare och motionärer.
Med Gymnastik- och idrottshögskolan som ansvarigt lärosäte så kommer ett fyraårigt forskningsprojekt att bedrivas om ämneskunskaper i rörelse. GIH tar därmed ytterligare ett viktigt steg i arbetet med att utveckla skolämnet idrott och hälsa och bidra med kunskap om de utmaningar som finns inom idrott, fysisk aktivitet och hälsa i dagsläget.
I den hittills största studien har forskare på GIH påvisat att personer med god kondition och hälsosamma levnadsvanor i vuxen ålder har koppling till lägre risk för att insjukna i allvarlig covid-19.
Elever som går i skolor som har riktlinjer för hälsa, mobilförbud under raster och mer tid för ämnet idrott och hälsa rör på sig mer och sitter mindre. Detta har jämförts med skolor som saknar riktlinjer. – den första större svenska studien som visar att mobilförbud har ett samband med både mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande hos ungdomar, säger docent Gisela Nyberg.
En forskningsstudie inom forskningsgruppen Hjärnhälsa och fysisk aktivitet vid GIH ska undersöka hur elever i årskurs 8 påverkas av förlängda skoldagar med schemalagd fysisk aktivitet, ljudböcker och stöttande läxläsning. Studien ska pågå i två år och 2 500 elever från 50 skolor kommer erbjudas att delta. En pilotstudie med sex skolor har påbörjats i augusti och pågår under läsåret 2021–2022.
Boken ”Fysisk aktivitet och hjärnhälsa – en bok för skolan” är skriven av Maria Ekblom, Örjan Ekblom, Gisela Nyberg och affilierad forskare Eva Norén Selinus. På seminariet diskuteras om att ungdomar rör på sig för lite och att användandet av skärmar ökar.
En ny studie från GIH visar att maximal syreupptagning har försämrats de senaste 20 åren i ett stort antal yrkesgrupper. De som har haft den största nedgången är yrken med lägre utbildningsnivå. – Prognosen för utvecklingen av kondition i dessa grupper fram till år 2040 visar på en fortsatt nedgång i kondition, speciellt i yrkesgrupper med lägre kvalifikationsnivå, säger doktorand Daniel Väisänen
Tillsammans med Uppsala universitet och Södertörns högskola har Gymnastik- och idrottshögskolan beviljats forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om 40 miljoner kronor. Med Uppsala universitet som ansvarigt lärosäte, kommer en forskarskola att startas med inriktning Skola, sport och skärm: värdeladdade lärandepraktiker.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, beviljas forskningsbidrag från Vetenskapsrådet om drygt 38 miljoner kronor. Tillsammans med universiteten i Göteborg, Malmö och Örebro, kommer GIH som är ansvarigt lärosäte, starta en utbildningsvetenskaplig forskarskola med inriktning hållbar daglig rörelse i skolor och förskolor.
Denna avhandling undersöker hur idrott på särskilda ungdomshem bedrivs, vad den bidrar till och hur den upplevs av de som deltar. – Idrott kan vara en viktig del av livet på ungdomshem och fungera för att utbilda, stödja, återintegrera och rehabilitera dessa ungdomar. Omvänt kan den även kontrollera, straffa eller begränsa utvecklingsmöjligheter för dem som är institutionsplacerade.
KK-stiftelsen, GIH och tolv företag satsar tillsammans drygt 120 miljoner på forskning om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner ur ett hållbart perspektiv. Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.
Daniel Hammarström har i sin avhandling studerat hur styrketräningsvolymen påverkar muskeltillväxt och styrka. Resultatet visar att måttlig träningsvolym generellt ger bäst resultat vad gäller ökad styrka och muskelmassan, samt att detta är kopplat till nybildningen av ribosomer.