Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet – grunden för svensk flygindustris konkurrenskraft

I snart 30 år har det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) bidragit till att göra Sverige till en av världens främsta flygnationer. Genom åren har ett stort antal banbrytande innovationer fötts inom programmet som nyligen förnyades med ytterligare fem år.

– Det går inte att överskatta den strategiska vikten av NFFP. Utan det hade många stora idéer stannat på ritbordet, säger Patrik Johansson, Technology Project Manager på GKN Aerospace.

Som flygnation sticker Sverige verkligen ut – både militärt och civilt. Omvärlden har länge förundrats över att ett så litet land har kunnat utveckla ett så komplext och konkurrenskraftigt stridsflygplan som JAS 39 Gripen. Samtidigt sitter nyckelkomponenter från GKN Aerospace i Trollhättan i över 90 procent av alla större passagerarflygplan globalt. Att det ser ut så är ingen slump – utan ett resultat av ett genomtänkt arbete som pågått i decennier. För 30 år sedan, 1994, lanserade staten det nationella flygtekniska forskningsprogrammet på uppdrag av den dåvarande regeringen. Ambitionen var att programmet skulle skapa välfungerande forskningsmiljöer som stärker både Försvarsmakten och den svenska flygindustrins konkurrensförmåga. Redan då bestämdes det att programmet skulle ha ett långsiktigt fokus och prioritera utveckling av tekniker där den kommersiella appliceringen fortfarande ligger långt fram i tiden. Upplägget har skapat förutsättningar för innovationer som annars hade riskerat att aldrig se dagens ljus på grund av industrins långa ledtider och höga utvecklingskostnader.

– Det tar ofta år, ibland decennier, från att en idé leder till en kommersiell applikation i vår bransch. Under den tiden hinner mycket förändras, kriser uppstår och regeringar byts ut, och då gör ett långsiktigt program som NFFP att vi kan hålla igång en ständig innovationscykel oavsett omvärldsförändringar. Det är ett väldigt viktigt program för svensk flygindustri som har garanterat vår konkurrenskraft över tid, säger Patrik Johansson och fortsätter:

– Genom att fokusera på tekniker med låg mognadsgrad ser man till att vi ständigt får fram innovationer som fortsätter i nationella och internationella demonstratorprogram innan de är redo för kommersiell applikation.

Flera tekniska genombrott

Forskningen inom NFFP utgår från både Försvarsmaktens och svenska företags behov. Det innebär att programmet omfattar forskning för både civila och militära ändamål och genomförs i samverkan mellan industri, universitet, högskolor och institut. GKN Aerospace har stadigvarande runt 30 doktorander i programmet som genom åren har stått för den tidiga utvecklingen av ett antal nya tekniker, system och komponenter – bland annat till GKN:s lättviktskomponenter i den högeffektiva flygmotorn PW1000 som även innefattar den innovativa teknologin additiv tillverkning (3D-printning) som möjliggör upp till 80 procent minskad materialåtgång vid tillverkning. Teknologierna har även fått spin-off till andra marknader för GKN, som till exempel för att bygga munstycken till raketerna inom rymdprogrammet Ariane 6.
– Att så stora delar av framtidens motorer inom flyg- och rymdindustrin tillverkas i Sverige är fantastiskt och ett bevis på hur framgångsrika satsningar som NFFP har varit. Utan det hade de här teknikerna förmodligen utvecklats förr eller senare ändå, men de hade med största sannolikhet tagit längre tid och förmodligen inte skett i Sverige, säger Patrik Johansson.

Utvecklar även forskare

Utöver de tekniska framstegen utbildar NFFP även en strid ström av nya forskare som kan ta industrin framåt. En stor del av forskningen bedrivs på plats hos svenska företag, vilket både bidrar till att sprida kunskapen inom respektive organisation och skapa ett naturligt nätverk mellan akademin och näringslivet. För att ytterligare ta vara på insikterna arrangerar GKN Aerospace varje år en NFFP-konferens där alla doktorander, seniorforskare och projektledare från GKN träffas och utbyter information om sina projekt. Den senaste genomfördes på Folkets Hus i Trollhättan i november och handlade bland annat om den nyligen tillkännagivna åttonde upplagan av programmet som ska pågå fram till 2027 och fokusera på teknik som underlättar klimatomställningen inom flygindustrin.

– För oss och Sverige är utvecklingen av duktiga doktorander lika viktig som tekniken som har tagits fram genom NFFP. Det minskar avståndet mellan universitet och industri eftersom vi ofta är väldigt delaktiga i projekten och skapar en bas med anställningsbara personer med skräddarsydd utbildning. Dessutom ser vi till att sprida kompetensen och erfarenheterna genom att anordna konferenser som den i Folkets Hus i höstas, säger Patrik Johansson innan han avslutar:

– Det innebär att program som NFFP är en förutsättning för att Sverige kan fortsätta att tillhöra en av de globala branschledarna och ta ett stort ansvar när branschen nu ska ta viktiga steg mot en mer hållbar framtid.