Nuläget på elmarknaden

Efter en vår med färre blogginlägg än önskat är det hög tid att gå igenom nuläget i elmarknaden. Trogna läsare vet att de tre viktigaste faktorerna som från tid till annan påverkar de nordiska elpriserna är:

• Nivån på marginalkostnaden för kolkraftproduktion (MC kol)
• Hydrologiska balansen
• Kärnkraftstillgängligheten

Om vi börjar bakifrån och ser på kärnkraftstillgängligheten så är vi i dagsläget nere på knappt 60 %. Detta är klart sämre än normalt och orsaken till detta är att Oskarshamn 3, som är Sveriges största kärnkraftsreaktor, har en planerad revision som dragit ut på tiden.

Den bakomliggande orsaken är byggnadsstrejken som gör att 25 montörer från företaget YIT tillfälligt lämnat sina arbetsuppgifter med revisionen. Så länge inte konflikten får en lösning så kommer heller inte Oskarshamn 3 kunna återstartas. Detta är tillsammans med försenad snösmältning en av orsakerna till att spotpriserna (som styr det rörliga elpriset) under maj månad blivit högre än vad man kunde förvänta sig innan månaden började.

Vad gäller status på den hydrologiska balansen (som ju är den totala mängden tillgänglig vattenkraft i förhållande till en normalsituation) så är den fortfarande god. Högsommarvädret som råder denna vecka tär dock en del på balansen och prognosen säger att vi kommer landa på ett överskott runt 12 TWh inom ett par veckor. I dagsläget är det den goda hydrologin som tillsammans fallande MC kol är anledningen till att spotpriserna är låga och kommer att fortsätta falla framåt sommaren.

Det som hittills har hindrat spotpriserna från att kollapsa är som sagt den dåliga kärnkraftstillgängligheten. Jag förväntar mig dock kraftigt fallande spotpriser förr eller senare. Vare sig Oskarshamn 3 kommer tillbaka i drift inom kort eller inte.

Vad gäller terminspriserna för leverans under de kommande åren (som styr priserna för fastprisavtal) så har dock den goda hydrologin inte slagit igenom på allvar. Med det sagt, så borde den inte heller slå igenom på terminskontrakt utanför 2013, då den goda hydrologin vi har just nu bara kan påverka elpriset detta hydrologiska år. Orsaken till detta är att varje hydrologiskt år sträcker sig från snösmältning till snösmältning, och överskottet som vi har just nu inte säger någonting om huruvida vi kommer att ha ett överskott nästa sommar eller inte. Detta är ett ämne som vi kan fördjupa oss i vid ett senare tillfälle.

Hur skall vi då summera läget för MC kol? Vi har ju redan skrivit spaltmeter om detta i både denna blogg och marknadsrapporter. Detta därför att fallande MC kol har varit den absolut viktigaste faktorn till att exempelvis terminspriset för 2013 fallit från dryga 50 EUR/MWh för ett år sedan till nuvarande ca 37 EUR/MWh. Vad är det vi skrivit om då? Jo, det är ju skuldkrisen som har drivit MC kol kraftigt neråt.

Låt oss göra ett försök till att sammanfatta skuldkrisen och varför den fortsättningsvis lär driva MC kol neråt åtminstone det närmaste halvåret! Skuldkrisen handlar inte bara om PIIGS länder utan även Japan, USA och större delen av västvärlden. Hittills har politiker och centralbanker huvudsakligen fokuserat på att undvika ett läge där skuldkrisen sprider sig till en likviditetskris (som var det huvudsakliga problemet 2008). Detta har man hittills lyckats väl med. Inget kommer dock förändras i grunden förrän den totala skuldsättningen i världen kommer ner kraftigt.

Anledningen till att politiker drar sig för att lösa skuldkrisen är att valen man står inför är som att välja mellan pest eller kolera. Gör man inget åt problemen så slipper man förklara för väljarna varför man vidtar åtgärder som leder till högre skatter, lägre sysselsättning och ökad pensionsålder. Dock rycker en oundviklig statskonkurs närmare och närmare. Väljer man istället att minska skuldsättningen så förlorar man förmodligen nästa val, då detta inte lär bli populärt hos väljarna. Dessutom kan man inte minska skuldsättningen utan att detta drabbar långivare (dvs banker som köpt obligationer emitterade av skuldsatta nationer), aktieägare (till ovan nämnda banker, som riskerar att nationaliseras eller gå i konkurs) och skattebetalare.

Allt detta gör att konsumtionen går ner i skuldtyngda länder vilket sprider sig till exportberoende länder (som Kina, Indien och Sverige) med minskad ekonomisk tillväxt som följd.

Där har vi nuläget i den nordiska elmarknaden! Kortsiktigt är jag mest spänd på hur länge det dröjer innan spotpriserna kollapsar under 20 EUR/MWh. Vi återkommer till detta inom en snar framtid...

//Jens