Det är dags att dela ut pengar ur Miljöfonden, Göteborg Energi DinEls satsning på att uppmuntra nytänkande och hållbar utveckling inom energiområdet. På torsdag presenteras årets tio stipendier som får dela på rekordsumman 850 000 kronor för att förverkliga sina miljöprojekt.
I år delar Göteborg Energi DinEl Miljöfond ut rekordbeloppet 850 000 kronor till 10 projekt som bidrar till nytänkande inom miljö och hållbar utveckling. Bland årets projekt är det stort fokus på kunskapsspridning kring energi och hållbar energianvändning för barn och ungdomar, men även mindre projekt som fokuserar på utveckling av prognosverktyg för att stötta solexpansionen i Göteborg.
Under hösten 2013 genomförde Göteborg Energi DinEl en omröstning om vilken gångtunnel i Göteborg som hade störst behov av upprustning. Göteborgarnas val blev gångtunneln under Briljantgatan i Tynnered. I dag, tisdagen den 27 januari, invigs tunneln som rustats upp tillsammans med Trafikkontoret och Trygg Vacker Stad.
Väderbilden har under vintern dominerats av det ena lågtrycksområdet efter det andra vilket varit gynnsamt för den nordiska hydrologiska situationen. Vi hämtade upp en stort underskott under hösten på -20 TWh till balans innan årsskiftet. Efter detta har vi i år balanserat runt nollstrecket och med dagens prognos har vi ett litet överskott om ca 4 TWh.
I år delar Göteborg Energi DinEl Miljöfond ut nästan 700 000 kronor till projekt som bidrar till nytänkande inom miljö och hållbar utveckling. Utdelningen sker i samband med Göteborg Energi DinEls miljöseminarium den 10 april. Föredragshållare är Madeleine Westin, meteorolog på TV4 och Isadora Wronski, Greenpeace. Som journalist är du hjärtligt välkommen att delta i seminariet.
Att para ihop bilister med personer och företag som behöver hjälp att transportera olika föremål är en lysande idé. Det anser de som röstat i kategorin Folkets Röst i Göteborg Energi DinEls Miljöfond. Idén föddes när Emmanuel Osimosus pendlade till och från sin flickvän i en oftast tom bil. Genom att utnyttja annars tomma fordon minskar behovet av transporter, vilket minskar utsläpp av koldioxid.
Sedan slutet på januari har terminsmarknaden befunnit sig i en fallande trend.
Kommer ni ihåg mitt blogginlägg från i början av september? Jag resonerade runt ”den nya ekonomin” i den nordiska elmarknaden som vissa analytiker började ta till sig. Vi befann oss i en period under sommaren där underskottet i den hydrologiska balansen var förhållandevis marginellt men där spotpriserna ändå kom in på höga nivåer i förhållande till marginalkostnaderna för kolkraftproduktion.
Prognosen på vädret framöver har inte ändrat sig mycket sedan sist utan det är fortsatt mycket nederbörd samt milda temperaturer att vänta. Detta har varit ett genomgående tema större delen av året och ser ut att bestå även under mars månad.
Under januari fick vi se en övergång till mer typiskt vinterväder med snö och minusgrader över i stort sett hela landet. När nu januari har passerat har vädret gått tillbaka och blivit mildare igen. Ser vi framåt så är detta meteorologernas huvudscenario för tillfället. I förlängningen blir det inte bara varmare än normalt utan det kommer också att komma mer nederbörd än normalt.
Spotpriset för SE3 har varit modesta 29 öre/kWh under januari månad, trots en period med betydlig kallare väder än vad som är normalt för årstiden.
Efter en period av för årstiden stabil eltillgång fick vi igår på förmiddagen se en mer svajande frekvenshållning. Strax före klockan 07:00 igår sjönk frekvensen till nivåer under 49.9Hz vilket var så pass lågt att insatserna som krävdes under timme 8 (07:00 – 08:00) för att återställa balansen kostade marknadsaktörerna mer än 250€/MWh.
Då var storhelgerna passerade och vi går mot successivt ljusare tider framöver. Hittills denna vinter har vädret varit mildare än vad som är normalt för årstiden och därmed inneburit en lägre förbrukning rent generellt.
Faktum är att konsumenter de senaste 8 åren inte kunnat binda sina elpriser på bättre nivåer än just i år. Med tanke på att vi står med vintern för dörren och vi fortfarande inte har en aning hur kall eller torr som vintern faktiskt riskerar att bli, så är det svårt att argumentera mot att binda sitt elpris på dessa historiskt låga nivåer.
Den fysiska handeln av el vid extrem blåst är inte helt okomplicerad av flera anledningar. Det är prognosarbetet som får sig lite extra utmaningar utöver normala besvärligheter. Vindkraften bidrar med sin del i form av stor produktionsvolym att planera in vid rätt tidpunkt.
Vi kom in denna vecka med prognoser som visade på en torr och kall inledning av december månad. Marknaden går som vanligt händelserna i förväg och prisade in ett blockerande högtryck genom att trycka på köpknappen. Hade utfallet blivit fortsatt högtryck hade underskottet i hydrobalansen blivit ytterligare ansträngt och det var detta marknaden prisade in.
Marknaden dras med överskott på över 10 miljoner certifikat och orsaken är framförallt den raska utbyggnadstakten av förnyelsebart. På senare år kan vi se ett trendbrott i elcertifikatmarknaden där successiv uppbyggnad av ett överskott ersatts av en situation där vi sakta tär på reserverna. Trots detta så är det inte någon dramatisk förändring på balansen mellan utbud och efterfrågan i systemet.
För oktober månad kan nu noteras att vad Svenska Kraftnät kallar ”schablonavräkningspris” är lägre i Sveriges sydligaste elområde än i grannområdet i norr. Skillnaden är marginell (0,2 kr/MWh) men förhållandet mellan de två områdena är fortfarande intressant då det omvända är vanligare förekommande.
Med höstens väder ser vi nu en snabb förändring i prisvariationerna över dygnets 24 timmar. Från stora skillnader under dygnet med höga och osäkra elpriser tidig morgon (8-10) och sen eftermiddag (19-20) så sent som igår, så har auktionen för imorgon resulterat i en jämnare prisfördelning. Av detta kan utläsas att vi går mot ett stabilare prisläge med mindre sannolikhet för effektbrist.
Efter en torr sommar med små nederbördsmängder har hösten inletts på samma sätt. Den så viktiga hydrobalansen försämras och allt eftersom underskottet växter, stiger priset på elterminerna på nordiska elbörsen. Vattenkraften bidrog med nästan 50 % av all elproduktion i Norden under 2012 vilket visar dess betydelse och dessutom förklarar energimarknadens intresse för vädret och dess utveckling.