Som en del av projektet Biologisk mångfald i det marina algbältet har forskare från flera olika länder samlat in kräftdjur och andra vattenlevande djurgrupper utmed den norska kusten. Även i sommar kommer de att snorkla, men tillsammans med studenter då man inom projektet ger en sommarkurs. Initiativtagare till projektet är Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Fredagen den 30 september bjuder Vänerns vattenvårdsförbund, Laxfond Vänern och Högskolan i Skövde in till Vänerdagen och ForskarFredag på Dacapo i Mariestad. En heldag med intressanta föreläsningar om sötvattenforskning och studiebesök vid Tidans nya kvillområden.
Skövdeforskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap, är på plats i Norge för att tillsammans med forskare från andra länder snorkla efter kräftdjur längs den norska kusten. Forskarna räknar med att projektet Biologisk mångfald i det marina algbältet ska generera mycket ny kunskap om livsmiljöer och arter i algbältet och även kartlägga invasiva arter.
Forskare från Högskolan i Skövde har med hjälp av sändare på bin kunnat följa och jämföra binas beteenden. Arbetet har varit en stor del av EU-projektet ”BIstånd till nordiska bin – unik resurs för framtidens ekosystem” närmar sig sitt slut. I slutet av maj presenteras nya forskningsrön om bin i samband med en konferens på Nordens Ark.
Forskarna Sonja Leidenberger och Niclas Norrström från Högskolan i Skövde har i samarbete med Nordens Ark undersökt viktminskning hos honungsbin under vinterhalvåret. forskarna menar att det behövs ytterligare studier för att kartlägga de effekter klimatförändringar kan få på honungsbins överlevnad. Forskningsrapporten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos One.
Forskare från Högskolan i Skövde har fått i uppdrag att genomföra en förstudie för att inventera invasiva främmande arter av kräftdjur i Vänern. Invasiva främmande arter är ett problem världen över och kan få stora negativa effekter.
Inom industrin har robotar används i årtionden, många villaägare har robotar som tar hand om gräsklippningen. Nästa steg är att robotar sköter om våra åkrar. För att klara detta krävs ny teknik som att mäta robotens position, något som skulle kunna göras med kameror. Det visar Stefan Ericsons doktorsavhandling som han lägger fram vid disputationen fredagen den 24 mars på Högskolan i Skövde.
Levande sjöar och vattendrag är ett av riksdagens beslutade mål för en långsiktigt hållbar miljö i Sverige. Det innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt varaktiga och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ett sätt att arbeta för detta är kartlägga förekomsten av musslor, något som en forskargrupp vid Högskolan i Skövde gjort i Sveriges största vattendrag Göta älv.
Storrödingen betraktas idag som akut hotad och i Vättern har beståndet minskat kraftigt sedan 1950-talet. Åtgärder mot överfiske och inplanterade konkurrenter har under senare år förbättrat läget för vättenrrödingen något, men den hotas nu också av ett varmare klimat.
I dagsläget finns en stor osäkerhet kring fiskbeståndet i världens hav och det är både svårt, tidskrävande och kostsamt att samla in information om hur bestånden ser ut. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu tagit fram en helt ny metod för att kunna övervaka fiskbeståndet i våra vatten i realtid, vilket gör det enklare att räkna ut fiskerikvoter på ett mer hållbart och resurseffektivt sätt.
Arsenik är ett av de mest förekommande ämnena i jordskorpan och finns överallt i naturen. Det är också extremt giftigt för oss människor och långvarig exponering kan leda till många allvarliga sjukdomar. Forskare i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde har nu gjort nya framsteg och tagit fram en helt ny typ av planta som kan suga upp och lagra arsenik – i sina rötter.
Om du måste välja mellan att rädda två olika fiskarter i en sjö från utdöende. Välj då den art som är ovanligast. Det är den ovanliga fiskarten som har störst påverkan på den ekologiska balansen i hela sjön. Kunskapen kommer från ny forskning vid Högskolan i Skövde och Linköpings universitet.
Tänk dig att en smittsam djursjukdom bryter ut. Tänk dig att de som ska bekämpa sjukdomen kan gå till en dator, snabbspola tiden framåt och simulera hur smittan kommer att spridas. På Högskolan i Skövde har ekologen Jenny Lennartsson utforskat möjligheten i sin doktorsavhandling.
Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, det visar forskning från Linköpings Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Högskolan i Skövde.
Vad händer med rödingen i Vättern, kan avancerad teknologi hjälpa oss att gödsla smartare och vad ska den nystartade Havs- och Vattenmyndigheten göra? Svaren på dessa frågor får du på Vattendagarna 2011. I år hålls dagarna på Högskolan i Skövde.
Sillen och flera andra arter i Östersjön minskade kraftigt i kroppsstorlek under 80-talets slut. Eftersom fiskekvoter beräknas utifrån vikt ökade fisketrycket, samtidigt som beståndet minskade. Tecken visar nu att sillen i våra vatten är uppgång igen. Noel Holmgren, Högskolan i Skövde, är precis hemkommen från möte där han presenterat nya resultat för rätt reglering av sillbeståndet i Östersjön.
I många länder är arsenik i livsmedel ett stort problem. Men forskare från Högskolan i Skövde har nu identifierat två gener som kan ha avgörande betydelse för hur arsenik lagras i växter.
I höst startar Högskolan i Skövde i samarbete med SLU i Skara en tvåårig laborantutbildning som svarar mot näringslivets behov av laboratoriekompetens. - 25 procent av utbildningen genomförs ute i näringslivet, säger Mikael Ejdebäck, programansvarig på det nya programmet.
Med hjälp av genteknik arbetar två forskare från Högskolan i Skövde med att modifiera och utveckla ris för att motverka arsenikförgiftning hos både människor, djur och miljö i Bangladesh. Arsenikförgiftning genom ris är ett stort nationellt problem för Bangladesh.