Unika inblickar i Sveriges spionage under kalla kriget

Kalla kriget framstår alltmer som en viktig epok i svensk historia – inte minst när det gäller bilden av säkerhetspolitiken. Samtidigt har det saknats en övergripande skildring av den svenska underrättelsetjänsten under denna tid. Nu har en av Sveriges främsta experter på ämnet skrivit en heltäckande bok. 

Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Utifrån tidigare konfidentiellt källmaterial har han nu skrivit boken Sprickor i järnridån.

– Jag har velat besvara följande frågor i min bok: Vad var underrättelsetjänstens syfte? Vilka hemliga operationer genomfördes? Och hur såg relationerna ut till andra underrättelsetjänster?

Wilhelm Agrell berättar att han i arbetet med boken har använt sig av två tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker från det så kallade T-kontoret.

– Dagböckerna ger unika inblickar i chefen Thede Palms och medhjälparen Curt Andreassons arbete. Det var komplicerat och riskfyllt under en viktig och på många sätt farofylld tid. Sverige var en liten men inte oviktig bricka i kalla krigets stora spel, förklarar Agrell och betonar att det fanns ett paradoxalt drag i kalla krigets svenska underrättelsetjänst:

– Vår utrikespolitik hyllade alliansfriheten och lyfte fram fred och nedrustning som överordnade mål. Trots detta bedrev Sverige en framskjuten och i vissa fall påfallande riskfylld underrättelseverksamhet. 

Utgivningsdag: 25 september
Första recensionsdag: 6 oktober

Om författaren: 

Wilhelm Agrell är historiker med inriktning på freds- och konflikts-vetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Han har tidigare skrivit följande böcker för Historiska Media: Fred och Fruktan (2000), Svenska förintelsevapen (2002), Venona. Spåren från ett underrättelsekrig (2003), Skuggor runt Wallenberg (2006), Stockholm som spioncentral (2006), Maskerad front. Kalla krigets underrättelsehistoria (2008) och Vem kan man lita på? Den globala övervakningens framväxt (2015).