Få historiska epoker har ett lika starkt grepp om vår fantasi som vikingatiden. Trots det hör nya svenskskrivna romansviter om vikingar till ovanligheterna. Nu inleder Niklas Krog den storslagna serien Havsormen, som tar sin början i Harald Hårfagers kamp för att ena Norge. Första delen, Tryms hammare, utkommer i oktober.
I ett Irland präglat av klasskillnader och samhällsförändringar drömmer Shona om ett annat liv än det hennes mor lever i grevinnans tjänst. I Grevinnans marionetter, tredje och sista delen i serien Slottets hemligheter, låter Caroline Twamley dåtid och nutid mötas i en roman om familjeband och kvinnors frihet.
Efter Nordiska gudasagor, Völsungasagan och Nordiska hjältesagor fortsätter Katarina Harrison Lindbergh sitt arbete med att göra den fornnordiska sagoskatten tillgänglig för dagens läsare. Nu står en av de största gestalterna i centrum: Ragnar Lodbrok – drakdräpare, härförare, kung och inspiration till den populära tv-serien Vikings.
I snart tjugo år har romanserien och författarstafetten Släkten fängslat läsarna. Genom en fiktiv släkts öden och äventyr berättas Sveriges historia från vikingatiden och framåt. När serien nu når mitten av 1600-talet är det Sara H. Olssons tur att föra historien vidare. I Ringens offer skildrar hon en mörk tid av vidskepelse och häxprocesser.
I Minnets ärr återvänder litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström till sin egen familjs historia. Genom föräldrarnas flykt undan krig, förföljelse och exil skildrar hon hur 1900-talets katastrofer fortsätter att leva vidare i nästa generation. Historien berörde också hundratusentals lyssnare i hennes uppmärksammade och rosade Sommar i P1 nyligen.
Ewa Klingberg fortsätter berättelsen om Jord Haraldsdotter Bielke i den historiska romanen Där tistlar gror. Året är 1559 och den unga godsägaren kämpar för att hålla det förfallna Vinäs vid liv samtidigt som hoten samlas runt henne. Romanen tar läsaren från Vasatidens Sverige till det mäktiga Medici-styrda Toscana i en berättelse om mod, makt och överlevnad.
I Historien om Lund skildrar journalisten och författaren Eskil Fagerström hur en liten stad på den skånska slätten under drygt tusen år har varit ett kraftfält för idéer, kunskap och internationella impulser. Från vikingatidens stadsgrundande via kyrkans och universitetets epoker till dagens kunskaps- och forskningsstad följer boken Lunds långa resa.
I Den gömda musiken, andra delen i serien om Silverslottet, låter Åsa Hallengård två kvinnors liv mötas över tid och gränser. Från 1930-talets Tjeckoslovakien till ett nutida kulturcenter i samma slottspark växer en berättelse fram om flykt, minnen och om musiken som tröstar när orden inte räcker till.
Två nya böcker tar plats i Historiska Medias serie Världens dramatiska historia. Allan Klynne skildrar den legendariske fältherren Hannibal och den avgörande kraftmätningen mellan Karthago och Rom, medan Dick Harrison berättar om de mytomspunna ostindiska kompanierna och handeln som lade grunden för Europas globala expansion. Två böcker om ambitioner, makt och vägval som kom att förändra världen.
Namnet Machiavelli är i dag synonymt med cynism, manipulation och maktbegär. Hans bok Fursten har i 500 år lästs som den ultimata handboken för tyranner och hans tankar har präglat både verklighetens maktspel och tv-serier som Game of Thrones. I boken Machiavelli: Frihet i furstarnas tid tar historikern Erik Petersson med oss bakom kulisserna i renässansens Florens för att avslöja en dold agenda.
När historikern Lori Inglis Hall romandebuterar gör hon det med en roman där krigets hemligheter får konsekvenser långt efter att vapnen tystnat. I skuggan av Tessa är en berättelse om motstånd, förbjuden kärlek och om kampen för att ge en kvinna hennes rättmätiga plats i historien.
Det är med stor glädje vi kan meddela att brittiska Maggie O’Farrell gästar Bokmässan i Göteborg i slutet av september. Hon är under året högaktuell både med filmatiseringen av romanen Hamnet från 2020 och med lanseringen av sin nya roman Land.
Historiska Medias sommarutgivning 2026 rymmer både breda historiska perspektiv och starka skönlitterära berättelser. Här möts analyser av Europas säkerhetspolitik, klassiska maktdynastier och avgörande historiska konflikter med romaner om arv, kärlek och människans uthållighet. Bland höjdpunkterna märks nya verk av Maggie O'Farrell, Dick Harrison och Wilhelm Agrell.
En av världens mest lästa och respekterade historiker, Antony Beevor, är tillbaka med en ny bok. I Rasputin och tsarfamiljens undergång skildrar han hur en mytomspunnen outsider kom att få ett avgörande inflytande över Romanovdynastins fall. Boken ges ut samtidigt världen över, och i april besöker Beevor Stockholm.
Hur blev svenskan det språk vi använder i dag? I Svenskans historia skildrar lingvisten Tore Janson hur språket har utvecklats i takt med samhället, från medeltidens lagtexter till vår tids digitala kommunikation. Boken utkommer när det har gått precis 500 år sedan Nya testamentet först gavs ut på svenska – en språkhistorisk milstolpe.
Den pensionerade läraren och lantbrukaren Susanne Hugosson gör sin författardebut med den finstämda romanen Det sjön ser. Romanen följer invånarna i den fiktiva västerbottniska byn Bisterliden genom livets skeenden och är starkt inspirerad av författarens egna uppväxt i det västerbottniska inlandet.
Vid en prisutdelning i Stockholm på torsdagen mottog Katarina Widholm pris från Måltidsakademien. Hennes bok Bettys bästa prisas i kategorin Årets historiska måltidslitteratur. Boken är inspirerad av den älskade romansviten om hembiträdet Betty.
Historiska Media fortsätter att förena folkbildning och berättarglädje i vårens utgivning – läsning som väcker tankar och vidgar perspektiven. Bland höjdpunkterna finns Antony Beevors Rasputin, Tore Jansons Svenskans historia och Susanne Hugossons debutroman Det sjön ser, tre böcker som speglar historien i både stort och smått.
Från svenska vägval till världshistoriska vändpunkter – höstens fem böcker i Sveriges och Världens dramatiska historia ger liv åt de ögonblick som format vår nutid.
Lund har utsetts till litteraturstad inom Unescos globala nätverk för kreativa städer (UCCN) och blir därmed Sveriges andra litteraturstad efter Göteborg. Utmärkelsen innebär ett internationellt erkännande av stadens starka litterära liv och möjliggör nya satsningar på samverkan, innovation och internationellt utbyte.
