Vad hände med drömmen om en demokratisk och rättvis judisk stat? I Om ni vill det är det ingen dröm följer Ingmar Karlsson sionismens utveckling från idé till politisk verklighet, och skildrar de konflikter och vägval som format Israels historia och påverkar Mellanöstern än i dag.
Det är nu 80 år sedan andra världskriget tog slut, men Nazityskland föll inte över en natt. I sin nya bok berättar Lars Ericson Wolke om maj 1945 och de dramatiska veckorna efter Hitlers död i Berlin. Här skildras det politiska efterspelet, den fortsatta krigföringen och konsekvenserna i Skandinavien och Östersjöområdet, för ett viktigt komplement till bilden av krigsslutet.
Katarina Stenbock, Kristina Gyllenstierna och Margareta Leijonhufvud är några av huvudpersonerna i Kvinnorna runt Vasatronen. Här skildrar Karin Tegenborg Falkdalen kvinnorna som var inblandade i 1500-talets maktkamper, samtidigt som de rådde över stora egendomar och familjer. Nu får de sin rättmätiga plats i historien – som aktörer i det politiska spelet och inte bara som bihang till maktens män.
Över hundra unika titlar har nu publicerats i Historiska Medias framgångsrika bokserier Världens dramatiska historia, Sveriges dramatiska historia och Biografi. Böckerna bjuder på korta och fängslande skildringar av personöden och händelser som lämnat avtryck i historien. Bland vårens nyheter finns Shogun, aktuell genom tv-serien, och Hitlers död, 80 år efter andra världskrigets slut.
Bakom Malmös rykte som industristad döljer sig en annan historia – en doftande, smakrik och ibland bortglömd värld av bagerier, bryggerier och chokladfabriker. I Det goda Malmö berättar Martin Andersson om stadens livsmedelsindustrier, företagen som satte smak på folkhemmet – och arbetsvillkoren som följde med dem.
För 30 år sedan – i en tid präglad av nyliberalism, teknikoptimism och västvärldens seger i kalla kriget – inleddes den digitala revolutionen i Sverige. Journalisten Urban Lindstedt befann sig mitt i denna omvälvning och skildrar i Framtidslöftet de visionärer, pionjärer och entreprenörer som formade den digitala eran – och de konsekvenser vi fortfarande lever med idag.
Hur mycket av vår moderna värld härstammar från det antika Grekland? I De gamla grekerna – och vi utforskar Dag Sebastian Ahlander hur demokratins vagga, rättsstatens principer och tankar om individens frihet tog form i Aten för 2 500 år sedan – och varför dessa idéer fortfarande är högaktuella.
Vi är stolta att kunna meddela att Hansan: Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison har nominerats till Årets bok om svensk historia. Omröstningen arrangeras av Nättidningen Svensk Historia. Rösta på din favorit senast den 6 februari via denna länk.
Latin: Handbok i odödlighet är en av sex titlar som nomineras till Stora fackbokspriset 2024. Karin Westin Tikkanen skildrar i boken latinets position genom 2 500 år av europeisk historia, språkhistoria och idéhistoria. Vinnaren tillkännages den 23 januari.
Nordpolen har i tusentals år fascinerat mänskligheten – en plats där faror och drömmar möts. I boken Historien om Nordpolen tar Erling Kagge oss med på en resa till jordens nordligaste punkt. Med utgångspunkt i sin egen expedition utforskar han platsens dramatiska historia, skönhet och framtid i en tid av smältande isar.
Hur gick det till när Adolf Hitler blev Tysklands ledare? Vilka paralleller kan vi dra till dagens försvagning av världens demokratier? Detta skildrar Erik Åsard i en ny bok. Statsvetaren, tillika en av landets främsta USA-kännare, utforskar i Hitlers väg till makten hur den kulturellt framstående Weimarrepubliken förvandlades från demokrati till diktatur – och vad vi kan lära oss av historien.
Vid en prisutdelning i Stockholm på torsdagen mottog debuterande författaren Jonas Wallin pris från Måltidsakademien. Hans bok En adelsdam i kök och salong prisas i kategorin Årets kulturgärning.
Tre höstnyheter lanseras i Historiska Medias populära kortbokserier om historia. Tomas Blom skriver om Napoleons fascinerande livsbana, Ulf Zander skildrar de många attentatsförsök som planerades och utfördes mot Adolf Hitler under hans tid vid makten, medan Klas Grinell berättar historien om när den viktiga Suezkanalen hamnade i centrum för en storkonflikt.
Idag offentliggörs nomineringarna till Augustpriset 2024 och vi har glädjen att kunna meddela att debutanten Bonnie Clementsson har chansen att vinna i kategorin Årets svenska fackbok för Fängslade öden: Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige. Sex böcker utgivna det senaste året är nominerade i fackboksklassen, och priset delas ut av Svenska Förläggareföreningen vid en gala den 25 november.
Genom Betty Gyllensvärd och hennes receptsamling berättar Jonas Wallin i en ny bok om en kvinnas livsresa och vardagliga tillvaro under 1800-talet. Samlingen innehåller hundratals recept varav några nu återges i En adelsdam i kök och salong. Medförfattarna Eva Helen Ulvros och Ulrica Söderlind bidrar med djupdykningar i kvinnohistoria och måltidshistoria.
Mellan bruk och berså är en fotografisk berättelse om Gustavsbergs Porslinsfabrik och samhället som växte upp kring industrin. Med närmare trehundra unika fotografier hämtade från fabrikens omfattande fotoarkiv skildras liv och arbete i Gustavsberg under guldåren från 1930- till 1970-talet.
Wilhelm Agrell har som expert på svensk säkerhetspolitik skrivit flera böcker om kalla kriget och dagens Ryssland, senast storsäljande En tid för krig. I sin nya bok Moskvas spioner skildrar han rysk underrättelseverksamhet i Sverige från början av 1900-talet till våra dagar – de ryska agenterna och de svenska förrädarna.
För hundra år sedan var mansdominansen inom juridiken total, och de kvinnor som ville göra karriär på den juridiska banan möttes av idel hinder. Idag är istället kvinnorna i majoritet på juristutbildningarna. I Besvärliga fruntimmer! berättar Elsa Trolle Önnerfors om de första kvinnliga juristerna i Sverige och hur de tog sig in på arbetsmarknaden.
Vi lever i en tid där sanningen utmanas av fejkade nyheter och alternativa fakta. Offentliga personer som Donald Trump har blivit kända för att ofta göra tvivelaktiga uttalanden. Enligt Washington Post gjorde han 503 felaktiga påståenden sista dagen före presidentvalet 2020. I boken Lögner utforskar Daniel Rydén ämnet och berättar om några av historiens största lögnare.
Latinet har uppnått en unik status som ett dött språk som ingen längre har som modersmål, men som samtidigt förblir högst relevant i många sammanhang. Språkvetaren Karin Westin Tikkanen presenterar i den nya boken Latin: Handbok i odödlighet en populärvetenskaplig skildring av latinets position genom en resa som väver samman 2 500 år av europeisk historia, språkhistoria och idéhistoria.