I dag lyfter bland annat Hjärt-Lungfonden och Swedeheart på DN Debatt att det råder orimligt stora regionala skillnader inom svensk hjärtsjukvård, där bostadsorten kan ha betydelse för hjärtpatienters överlevnad. Organisationerna föreslår nu att regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att granska hur regionerna uppfyller lagar och riktlinjer för hjärtsjuka.
Risken att dö i hjärtinfarkt är mer än dubbelt så stor i Norrbotten som i Stockholm – och skillnaderna mellan länen ökar. Det visar en ny kartläggning av Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att kunna förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.
Att fortsätta att ta sina hjärtläkemedel efter en kranskärlsoperation kan vara skillnaden mellan liv och död. Det visar en ny svensk registerstudie som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden som presenteras vid en Hotline Session under hjärtkongressen ESC i Paris i dag, tisdag.
Flera av de vanligaste behandlingsmetoderna vid hjärtinfarkt ökar risken för allvarliga blödningar. Samtidigt har dödlighet och återinsjuknande minskat betydligt mer varför nettoeffekten är gynnsam. Det visar en ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, som i dag publiceras i European Heart Journal. Nu försöker forskarna hitta sätt att utveckla metoderna så att ännu fler liv kan räddas.
Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation – det visar en ny forskningsstudie med stöd av Hjärt-Lungfonden. En nyopererad 60-åring som bor med en partner och har hög inkomst och utbildning lever i medianfallet fem år längre än motsvarande person med flera sociala riskfaktorer.
Svensk forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar en tydlig ökning av antalet hjärtinfarkter vid kallt väder. Studien omfattar samtliga 274 000 hjärtinfarkter som inträffade i Sverige mellan 1998 och 2013. Nu behövs ytterligare forskning för att ta reda på orsaken.
Forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att antalet hjärtinfarkter i Sverige ökar med närmare 40 procent på julafton. Studien inkluderar samtliga 283 000 inträffade hjärtinfarkter i Sverige under en sextonårsperiod.
Ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack. Upptäckten tyder på att läkemedel som utvecklats för att angripa ämnesomsättningen i cancerceller också kan vara verksamma mot Sveriges vanligaste dödsorsak: hjärt-kärlsjukdom.
Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats i Sverige på tio år, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt visar en genomgång av Hjärt-Lungfonden att skillnaderna växer i landet – norrbottningar löper 71 procent större risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med stockholmare. Nu krävs mer resurser till forskningen för att jämna ut skillnaderna.
På alla hjärtans dag kommer närmare hundra svenskar att mista livet på grund av hjärt-kärlsjukdom, som fortsätter att vara den vanligaste dödsorsaken. Samtidigt drabbas allt fler. I dag lever 1,9 miljoner personer i Sverige med hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny siffra från Hjärt-Lungfonden, som kräver mer resurser till forskningen för att vända utvecklingen.
En ny internationell studie från Örebro undersöker med stöd av Hjärt-Lungfonden om influensavaccin minskar risken för hjärtinfarktpatienter att drabbas av en ny infarkt.
Antalet hjärtinfarkter fortsätter att minska i Sverige, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt är skillnaderna stora i landet – jämfört med stockholmare löper invånare i Norrbotten mer än dubbelt så stor risk att drabbas. För att minska skillnaderna och reducera antalet hjärtinfarkter ytterligare krävs mer resurser till forskningen, enligt Hjärt-Lungfonden.
